I regeringens senaste forskningsproposition ingår att en utredning ska göras, där tanken är att se över om det är ändamålsenligt att lärosätena är statliga myndigheter. Socialdemokraterna, S, tycker inte att utredningen behövs, skriver man i en riksdagsmotion. Motionen röstades nyligen igenom med stöd av Sverigedemokraterna, SD.
Linus Sköld (S), ansvarig för högskolefrågor, förklarar att man framför allt vänder sig emot att universitet och högskolor ska drivas i stiftelseform.
– Det som står i propositionen är en väldigt spartansk beskrivning av vad den här utredningen skulle vara för något. Men min uppfattning är att det regeringen har kommunicerat efter propositionen definitivt är att det är den formen (stiftelseformen, reds. anm) som de tänker sig som den mer ändamålsenliga, säger han.
Linus Sköld
Ansvarig för högskolefrågor (S)
För Socialdemokraterna handlar frågan om hur högre utbildning och forskning i grunden ska fungera, enligt Linus Sköld.
– Nu har vi högskolesektorn som en del av välfärden i Sverige. Det vill säga att den är en gemensam nyttighet som det offentliga svarar för. Det är så vi socialdemokrater vill ha det. Och det är få andra partier som ger uttryck för att de till exempel vill göra lärosätena beroende av filantroper och terminsavgifter. Som jag ser det skulle det krävas om en friare organisering skulle kunna skydda lärosätena från klåfingrig politisk styrning, säger han.
Sverigedemokraterna ser ingen anledning till att ändra organisationsform för universitet och högskolor, säger Patrick Reslow, utbildningspolitisk talesperson för SD.
– Vi tycker det är bra att det drivs i statlig regi och vi vill behålla det. Det finns en fördel många gånger också med att man lyder under förvaltningslagen. Och det kommer undan ibland i debatten.
Som exempel på fördelar med nuvarande organisationsform nämner han att det går att överklaga tjänstetillsättningar, om sökande anser att dessa inte sker efter meritokratiska principer.
– Vi tycker det är viktigt att den möjligheten finns så att det inte blir något godtycke vid tjänstetillsättningar. Det kan också handla om studenträttigheter och studentpåverkan där förvaltningslagen också ger möjligheter till inflytande på ett sätt som man inte har i privat verksamhet, säger Patrick Reslow.
Patrick Reslow
Utbildningspolitisk talesperson (SD)
Han är inne på samma spår som Linus Sköld, om att känslan är att regeringen önskar sig att lärosätena drivs i stiftelseformen. Även om det inte uttryckligen står i forskningspropositionen att utredningen ska fokusera på det.
– Men sedan var ministern ute och pratade om just stiftelser, och det blev väldigt tydligt i media att det var stiftelseformen man var ute efter. Och det var också det som gjorde att vi förstod vad den här utredningen skulle fokusera på. Det var också då vi bestämde oss för att sätta ner foten. Forskningspropositionen är ju heller inte en del av Tidöavtalet, säger Patrick Reslow.
Utbildningsminister Johan Pehrson (L) svarar på Universitetslärarens frågor via mejl. Han skriver att utredningen behövs eftersom den akademiska friheten i Sverige behöver stärkas. Och att det kan vara ett problem att lärosätena, juridiskt sett, är statliga myndigheter.
”Denna organisationsform begränsar lärosätenas självständighet – bland annat utses rektorer av regeringen, de har begränsade ekonomiska friheter och kan inte äga fastigheter. Att utreda om denna struktur är ändamålsenlig är viktigt för att se över om villkoren för framtidens forskning och utbildning kan förbättras”, skriver han.
Johan Pehrson
Utbildningsminister (L)
Enligt Johan Pehrson är det anmärkningsvärt att S och SD går ihop för att försöka hindra utredningen.
”De försvarar ett system där regeringen ska pilla i universitetens rektorer och ekonomi – verkar som Trump fått lärjungar i Sveriges utbildningsutskott. Samtidigt är jag inte förvånad över att S och SD har samma syn på att staten ska styra eftersom båda har en förkärlek för statlig styrning och myndighetsformer. När ideologiska skygglappar får styra blir det svårt att värna den fria forskningen”, skriver utbildningsministern.
Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap och biträdande föreståndare för Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt vid Uppsala universitet, ser problem med att det finns en utbredd oenighet i riksdagen i frågan.
– Den (utredningen om organisationsformen, reds anm.) kommer att landa i utbildningsutskottet där majoriteten är negativ till alla typer av förslag som innebär en förändring. Så förutsättningarna för någon justering är rätt dåliga, säger hon.
Shirin Ahlbäck Öberg
Professor i statskunskap, Uppsala universitet Mikael Wallerstedt
Att S-motionen röstades igenom med stöd av SD är i sig ett tecken på att nuvarande organisationsform är problematisk, menar Shirin Ahlbäck Öberg.
– De har helt motsatta argument. Socialdemokraterna argumenterar för att staten är den bästa garanten för akademisk frihet. Medan Sverigedemokraterna oblygt anger att de visst vill kunna politiskt styra universiteten för att kunna styra undan från woke och så vidare. Inom ramen för samma verksamhetsform kan man alltså argumentera utifrån två helt motsatta principer. Bara av det förstår man att en utredning av verksamhetsformen skulle vara högst angelägen, säger hon.
Socialdemokraternas Linus Sköld poängterar att hans parti inte har slagit sig ihop med Sverigedemokraterna i frågan.
– Det som i sak har hänt är att de har anslutit sig till vårt yrkande. Vi har inte anpassat vår politik efter Sverigedemokraternas uppfattning, utan det vi tycker är att associationsformen borde se ut som den ser ut nu. Man kan titta på om det finns sätt att stärka den akademiska friheten och autonomin både för institutioner och individer i det här systemet men systemet är vi inte beredda att rucka på, säger han.
Patrick Reslow, SD, påpekar att hans parti har haft samma inställning i frågan sedan man trädde in i riksdagen 2010.
– Det har varit helt tydligt vad Sverigedemokraterna tycker och det borde inte vara någon överraskning. Sedan råkar det vara så att vi från olika håll landar i samma slutsats kring beslutet. Men argumentationen och bakgrunden är helt annorlunda.
Att SD skulle vilja öka möjligheterna till politisk styrning av lärosätena är inte en korrekt beskrivning. Snarare vill man se en ökad kontroll över vad skattepengar går till, säger han.
– Idag styrs detta av att man har politisk styrning i regleringsbrev och politiska direktiv som säkert kommer från de politiskt tillsatta ledamöterna i konsistorierna. Det måste vi få bort. Om man tycker att det är politisk styrning då får det vara, vi ser det inte så utan som att vi måste garantera att skattepengarna används korrekt. Men vi måste också se till att universiteten faktiskt är de som bestämmer vad det är som ska forskas kring. Så att det inte sitter någon annan och leker politiskt korrekt och talar om att ”det här perspektivet ska vi ha”.
För utredningens skull spelar dock varken S motion, eller SD:s stöd till den, någon roll. Eftersom regeringen kan besluta om utredningar på egen hand kommer den att presenteras, meddelar Johan Pehrson. När det blir, mer exakt i tid, svarar han inte på.
”Regeringen bereder för tillfället direktiven till utredningen som vi aviserade ska tillsättas i forskningspropositionen”, skriver utbildningsministern i sitt mejl.
Även om regeringen kan tillsätta utredningar utan riksdagens godkännande, tror dock Sverigedemokraternas Patrick Reslow inte på att det blir någon utredning.
– Det finns ingen majoritet i kammaren så de kommer inte komma någon vart med det. Det skulle också innebära att det blir en stark politisk konflikt i så fall och att man tar den konflikten till kammaren. Men jag måste verkligen betona att de signaler jag har fått inte pekar på att det är den här utredningen man kommer att tillsätta. Den här frågan är nu död, säger han.
Att det, enligt utbildningsministern, trots allt blir en utredning förvånar inte Shirin Ahlbäck Öberg. Hennes förhoppning är att den ska handla om mer än bara huruvida stiftelse- eller myndighetsform är att föredra.
– Jag önskar att man slutar blanda ihop ägande och verksamhetsform. Den svenska politiska debatten är ju alldeles för, ska vi säga, futtig just nu när det gäller det här. Socialdemokraterna pratar om att det ska vara statligt, att staten ska äga det. Det kan man tycka, men det följer ju inte att verksamhetsformen måste vara myndighet, säger hon.
För att skydda lärosätena från politisk styrning bör man också utreda om det finns en annan, mer lämplig, typ av verksamhetsform än statlig förvaltningsmyndighet, påpekar Shirin Ahlbäck Öberg.
– Man måste tänka till här, men i Sverige när man pratar om de här sakerna verkar de som diskuterar bara tro att det finns två verksamhetsformer. Den ena är myndighetsformen och den andra är stiftelseformen. Det menar jag är fel.
Hon är själv för en offentligrättslig lösning, men menar att myndighetsformen inte är lämplig.
– Man skulle kunna tänka sig en offentligrättslig lösning där diket mellan politiken men även marknaden och andra ideologiska organisationer är bredare i förhållande till universitet och högskolor än vad det är idag, säger Shirin Ahlbäck Öberg.
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har en expertgrupp med uppdrag att titta på lärosätenas organisationsform. Vilken form som skulle vara bäst råder det förmodligen delade meningar om inom förbundet, tror Hans Adolfsson, ordförande för SUHF.
– Jag är ganska säker på att man inte nödvändigtvis behöver landa i att alla lärosäten ska vara stöpta i samma form, det har vi ju inte idag. Vi har 31 lärosäten som är statliga myndigheter och ett antal som är stiftelser, aktiebolag eller andra organisationsformer. Det finns en bredd av olika organisationsformer och jag tror att det är någonting som Sverige skulle må bra av.
Hans Adolfsson
Ordförande, SUHF Johanna Säll
Hans Adolfssons förhoppning är därför att regeringens utredare ska få så öppna direktiv som möjligt, säger han.
– Att det faktiskt är så pass öppet att en utredare kan titta på allt från dagens myndighetsform, över till stiftelser eller någon annan form, exempelvis en annan offentligrättslig organisationsform. Där finns ett antal exempel som det går att luta sig mot.
Han nämner hur svenska domstolar och public service är organiserade samt att det går att jämföra med andra länder, där till exempel Finland och Danmark har andra organisationsformer för sina universitet och högskolor. Personligen vill han helst ha något annat än myndighetsformen, säger han.
– Dagens konstruktion bygger på att staten är god. Att staten förstår vikten av att värna den akademiska friheten, och att värna den institutionella autonomin för lärosätena. Men den dag staten inte är god, vi ser ett tydligt exempel på det i USA just nu och vi har också sett det i Europa tidigare, vad händer då?
