Universitet och högskolor är beroende av kvalificerade och engagerade lärare. Studenterna förväntar sig att möta kunniga och inspirerande akademiker som kan förmedla kunskap på ett tydligt och entusiasmerande sätt samt skapa kreativa och inkluderande lärandemiljöer.
Samtidigt förväntar sig lärosätena att lärarna investerar tid och engagemang i undervisningen och levererar utbildning av hög kvalitet.
Samhället i sin tur har krav på att akademin utbildar anställningsbara, kritiskt tänkande medborgare som är rustade för framtidens utmaningar. Trots detta ges pedagogisk skicklighet sällan den status den förtjänar i akademiska karriärvägar. Vid rekryteringar och befordringar väger forskningsmeriter fortfarande tyngst – något som är problematiskt av flera skäl.
Christel Persson
Excellent lärare och universitetslektor, Högskolan Kristianstad
För det första leder denna snedvridna incitamentsstruktur till att många universitetslärare prioriterar forskning framför undervisning. En skicklig och engagerad lärare som huvudsakligen undervisar riskerar att hamna på efterkälken i karriären, eftersom akademiska meriter primärt mäts i antalet publikationer och beviljade forskningsanslag. Detta påverkar inte bara enskilda lärare utan hela utbildningskvaliteten.
För det andra bidrar den pedagogiska skicklighetens lägre status till att undervisningen ofta ses som en börda snarare än en central del av den akademiska verksamheten. Om Sverige vill ha en högre utbildning i världsklass måste undervisningsuppdraget uppvärderas och pedagogiskt meriterade lärare behöver ges både status, mandat och resurser för att kunna bidra till den högre utbildningens utveckling och studenternas lärande.
Katarina Winka
Meriterad lärare och universitetslektor, Umeå universitet
För att åstadkomma detta krävs att konkreta åtgärder vidtas:
- Tydligare kriterier och bedömning – Pedagogisk skicklighet måste definieras tydligt och bedömas av pedagogiskt sakkunniga vid rekrytering och befordran. Trots att högskoleförordningen föreskriver att vetenskaplig och pedagogisk skicklighet ska bedömas med lika stor omsorg, brister efterlevnaden.
- Pedagogisk fortbildning och utveckling – Lärare inom högre utbildning ska ha möjlighet att kontinuerligt utveckla sin pedagogiska kompetens. Pedagogiskt meriterade lärare bör ges möjlighet att leda och bidra till strategisk pedagogisk utveckling.
- Ekonomiska och karriärmässiga incitament – Universitet och högskolor behöver införa ekonomiska och verksamhetsfrämjande incitament samt likvärdiga karriärmöjligheter för de som satsar på undervisning i akademin.
Sverige har ambitionen att vara en ledande kunskapsnation. För att uppnå detta måste vi säkerställa att våra universitet och högskolor värderar och premierar både forskning och undervisning på ett rättvist sätt. En verkligt framstående akademiker är en som excellerar både i forskning och i undervisning. Låt oss därför höja statusen för pedagogiskt meriterade lärare och ge dem den plats de förtjänar i akademin.
Christel Persson
Excellent lärare och universitetslektor, Högskolan Kristianstad
Katarina Winka
Meriterad lärare och universitetslektor, Umeå universitet
Båda medlemmar av det nationella nätverket för meriterade och excellenta lärare
