Fyra av tio forskare och universitetslärare har utsatts för hot, hat eller trakasserier på grund av jobbet. Bland utsatta anger 17 procent av kvinnorna och 16 procent av männen att de har funderat på att lämna akademin, visar en rapport från Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
Studien gjordes ihop med SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Den bygger på en enkät som 2 995 SULF-medlemmar besvarat.
Förutom tankar på att byta jobb, anger de som utsatts för hot, hat eller trakasserier flera andra negativa konsekvenser. Vissa har låtit bli att uttala sig i egenskap av forskare, andra har bytt forsknings- eller undervisningsområde och en del har avskräckts från att engagera sig i vissa frågor eller påverkats att ändra beslut.
– Det visar att det här är ett problem som har en inverkan inte bara på individer utan också på vilken typ av undervisning som blir av och deltagande i samhällsdebatten, säger David Brax, senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning och rapportförfattare.
David Brax
Senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet
Bland samtliga svarande anger också 39 procent att själva oron för att bli utsatt för hot, hat eller trakasserier får negativa konsekvenser.
– Risken för utsatthet gör att folk censurerar sig, att man låter bli att sätta sig i risksituationer. Redan där kan man alltså säga att skadan är skedd, säger David Brax.
I kategorin svarande som har tagit emot hot, hat eller trakasserier anger 409 personer att det skett senaste året. Runt hälften svarar att förövaren är student. Två av tio svarar att förövaren är en kollega. De flesta fall där studenter är förövare sker i undervisningen.
– Att undervisningssituationen, med viss marginal, är den vanligaste arenan för den här typen av utsatthet är ett viktigt resultat. För det avgör hur man ska arbeta för att begränsa. Det räcker ju inte bara med att säga att folk ska undvika att vara på sociala medier eller låsa dörrar när det är kollegor och studenter som står bakom.
Men det betyder inte att externa hot inte är allvarliga, säger David Brax.
– Men man kan inte rikta allt krut ditåt. Jag tror att det har funnits en tendens att man har lagt uppmärksamheten mot de externa hoten för att det är mer spektakulärt, mer tydligt kopplat till ett hot mot demokratin.
Situationer som inte handlar om att man ska skydda anställda mot en extern angripare, kan vara mer komplicerade att ta tag i, menar han.
– Det kan ju mycket väl vara så att man har arbetsmiljöansvar för båda parter i en konflikt, säger David Brax.
Studien visar också att kvinnor är mer utsatta för hot, hat och trakasserier än män. Kvinnor upplever även större oro för att bli utsatta.
Enkäten gjordes under pandemin vilket kan påverka resultatet, nämner David Brax.
– Vi vet att studenterna var väldigt missnöjda och kände frustration med hur omställningen till distansundervisning gick till. Man kan tro att den typen av situationer har gett upphov till friktion.
Så hotas akademianställda
I studien från Göteborgs universitet anger 39 procent av de 2 995 tillfrågade forskarna och universitetslärarna att de utsatts för hot, hat eller trakasserier i jobbet. Bland kvinnor har 45 procent utsatts minst en gång. För män är andelen 32 procent.
De vanligaste sätten att ta emot hot, hat eller trakasserier på är via mejl (18 procent), verbalt (11 procent), sociala medier (9 procent) och telefon (7 procent).
En tredjedel av de som svarat vet inte hur de ska göra om de hotas eller trakasseras. Två tredjedelar kan inte svara på om arbetsplatsen har en handlingsplan för att hantera hot, hat eller trakasserier.
Fackförbundet ST gör regelbundna arbetsmiljöundersökningar. I den från 2024 uppger 15 procent av medlemmarna inom avdelningen universitet och högskola som svarat att det förekommer hot eller våld på jobbet. 44 procent av dem har utsatts via mejl, 33 procent via telefon och 57 procent under ett fysiskt möte.
Källa: Nationella sekretariatet för genusforskning
vid Göteborgs universitet, Fackförbundet ST
