Feedback som fungerar ska ges när arbetet pågår

Ge feedback tidigare i lärprocessen – inte som efterreflektion. Flera knep finns för att göra återkopplingen smartare och mer effektiv. Viktigast är tajmingen, menar Oskar Gedda.

24 mars, 2025

Feedback är en underskattad del av lärprocessen. Det tycker Oskar Gedda, pedagogisk utvecklare och lektor på universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet. Han tror att det beror på att det i högre utbildning finns en tradition av ensidigt förkunnande.
– Till viss del är det en hierarkisk kultur som riskerar bli monologisk. Det finns de som kan mycket, lärarna, och deras kunnande ska sedan övergå till de som kan mindre.

Oskar Gedda
Oskar Gedda

Pedagogisk utvecklare och lektor i universitetspedagogik och lärandestöd, Umeå universitet.

Feedback, betonar han, handlar om dialog. Närvaron och utbytet gör att lärarens kunskaper och reflektioner kan få fäste på ett helt annat sätt hos studenten.

Det vanligaste misstaget i dag är att feedbacken kommer för sent, menar Oskar Gedda. Ofta är den kopplad till slutprodukten, en tenta eller inlämningsuppgift.
– Då behöver ju studenten inte feedbacken för att göra någonting, och incitamentet minskar att ta sig an den.

Feedback i form av efterreflektion beskriver han som väldigt dyr, då en välbetald person ägnar kvalificerad tid åt något som knappt används. För att återkopplingen ska ge effekt måste den komma under processen. I starten kan dialogen handla om hur studenterna tar sig an uppgiften, mitt i arbetet kan fortsatta färdvägar diskuteras, och mot slutet kanske mer konkreta detaljfrågor.

Senare i vår planerar Oskar Gedda en workshop om feedback vid Umeå universitet. Studenter efterfrågar mer av varan, säger han, och lärarna vill ge den, men är osäkra på vilka former som fungerar bäst.
– Jag brukar beskriva feedback som en gåva, något jag ger när jag använder hela min förmåga och förståelse för att vi ska kunna starta en dialog.

Ett sådant samtal förutsätter att läraren är närvarande och verkligen ser studenten och den ansträngning som lagts ner i arbetet. Läraren behöver också vara hyfsat tillgänglig. Då går det att skapa en relation som bygger på tillit.

”Negativ” är bara den feedback som kränker och har för avsikt att förminska någon, tycker Oskar Gedda. Genuin återkoppling vill visa på saker som kan utvecklas. Om närvaron och tilliten finns där kommer kritik och problematiserande naturligt, men för läraren är det viktigt att tydligt skilja på sakfrågan i uppgiften från personen.
– Jag kan bli ganska rak när vi är överens om att feedback i grunden går ut på att du ska få växa och utvecklas, att det handlar om din färd mot en profession eller skicklighet.

Samtidigt är tiden knapp. På många håll är studentpengen låg och lärarnas tid för varje individ kort. Då kan studenterna få träna på att själva ge feedback.
– Det är jättebra, för när de bedömer varandras arbeten kan jag som lärare också se vad de lärt sig och inte.

I bästa fall kan kursen planeras efter behovet av återkoppling. Om den ges i grupp, till studenter som hunnit olika långt, sparas inte bara tid.
– Studenterna får också mycket mer feedback, och i frågor som rör olika faser av arbetet, än vad de skulle fått när feedbacken ges enskilt.

Det man behöver tänka på är att vissa studenter kan uppleva det som känsligt och obekvämt när andra lyssnar. Utmaningen för läraren är att delta inte bara som pedagog och sakkunnig, utan även som med­människa.
– Det handlar om att vara närvarande när vi möts så att ingen förlorar ansiktet eller tvingas in i en försvarsposition. Feedback ska vara en gåva vi ger för att den andra ska få ett nytt och meningsfullt sätt att se på sitt arbete.

4 tips för att vässa din återkoppling

Ge feedback under processen, inte efteråt.

Försök planera in tid för dialog i kursen.

Ge feedback som en gåva byggd på närvaro och tillit.

Feedback i grupp kan spara tid och ge studenterna fler perspektiv.

Källa: Oskar Gedda

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Klara Bolander Laksov

Klara-Bolander-Laksov

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv