I skolskjutningen på Campus Risbergska i Örebro i februari dödades tio personer. Att gärningsmannen kunde promenera in i öppna lokaler har diskuterats på flera universitet och högskolor. Vid närliggande Örebro universitet har händelsen rört upp känslor, säger Erik Nilsson, säkerhetschef.
– Men vi kommer inte rusa i väg och göra några akutåtgärder. Jag tror att det är klokt att avvakta och tänka igenom vilka åtgärder som krävs. Och det som det många gånger handlar om är ju öppenheten.
Det är för tidigt att säga om Örebro universitet kommer att låsa fler utrymmen i framtiden än vad som är fallet i dag, enligt Erik Nilsson.
– Våra lärosäten är öppna av en anledning. Därmed är det inte sagt att det nödvändigtvis måste vara så långsiktigt. Men det gäller att hitta en bra balans på de åtgärder man vidtar.
I dagsläget är lokalerna indelade i publika och mindre publika zoner. Lokaler där anställda har kontor är oftast låsta, medan ytor där studenter rör sig inte är det.
– Det kan bli så att vi hamnar i ett läge där vi har fler zoner än i dag. Där vissa delar är öppna medan andra delar kanske blir mer låsta, säger Erik Nilsson.
I diskussioner han haft med andra lärosäten sedan dådet är tongångarna lika, säger han.
– Jag upplever att vi har ungefär samma syn. Sedan var vi för vår del så otroligt nära den här händelsen. Och det är klart att det påverkar oss.
Örebrodådet diskuteras också i expertgruppen för säkerhetsfrågor på Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Gruppens ordförande Peter Liljenstolpe, campus- och säkerhetschef vid Mälardalens universitet, tror att lärosätena kan komma att låsa fler utrymmen i framtiden.
– Men vi behöver verkligen göra en riskbedömning, då lokaler ska fungera för våra huvuduppgifter. De ska vara ljusa, öppna och tillgängliga. Vi har också många besökare utifrån. Inte minst i våra bibliotek som enligt bibliotekslagen ska vara tillgängliga för allmänheten, säger han.
Ett lärosäte skiljer sig från en grund- eller gymnasieskola i flera avseenden. En skola kan till exempel låsas så att inte ens vårdnadshavare har tillträde, betonar han.
– Det kan du inte göra på ett universitet. Däremot kan du avgränsa och säga att det är hit men inte längre.
Peter Liljenstolpe nämner också hur lärosätena har en utåtriktad verksamhet med offentliga föreläsningar och andra evenemang där företag och allmänhet bjuds in.
Vid Malmö universitet ligger biblioteket på femte våningen i en av de största fastigheterna, där flera av utbildningarna huserar. Det gör det svårare att införa låsning, säger Lars-Ingmar Olsson, säkerhetschef i Malmö.
– Vi har sagt att vi är ett öppet universitet, vi låser inte om oss. Diskussionerna om hur vi ska göra och vem som ska få komma in hade vi egentligen redan under pandemin.
Efter Örebrodådet har Lars-Ingmar Olsson besökt flera institutioner och haft dragningar om säkerheten. Det pågår också en inventering av lokalerna med utgångspunkt i säkerheten. Man ser bland annat över vilka ytor som är låsta, varför det ser ut som det gör och om fler låsta dörrar kan bli aktuella, säger han.
De säkerhetschefer som Universitetsläraren pratat med beskriver att säkerhetsutbildning vid ett lärosäte skiljer sig från den vid en skola. Att inrymma ett klassrum, som skolor övar på, är till exempel inte aktuellt på samma sätt, säger Erik Nilsson i Örebro.
– En gymnasieskola kallar till en studiedag, sedan samlas man i aulan och kör övningar. Så ser inte universiteten ut rent personellt. Vi har under lång tid pratat om polisens riktlinjer, alltså fly, sök skydd och larma.
Att fly och söka skydd från en pågående händelse vid ett lärosäte kan innebära både inrymning och utrymning. Beroende på var man befinner sig i förhållande till själva faran, påpekar Erik Nilsson.
