En klimatbov. Så har kon ofta utmålats i skuggan av den globala uppvärmningen. Men Kristina Holmström vill påminna om kons betydelse för näringslivet och öppna landskap på landsbygden. Säkerhetspolitiskt har det också blivit viktigare med inhemsk matproduktion. Bristande lönsamhet har däremot gjort att besättningarna av nötdjur minskat kraftigt i Sverige.
Därför har Kristina Holmström – industridoktorand delvis finansierad av Hushållningssällskapet Sjuhärad där hon också är rådgivare – tagit reda på vad nötköttsbönderna själva kan göra för att öka lönsamheten.
I Sverige är många besättningar av nötdjur för köttproduktion små, och driften är föga mekaniserad.
– Många lantbrukare i studien fick en aha-upplevelse när de såg vad de la sin tid på, och att det kan vara lönt att till exempel investera i en strömaskin. Vissa kan vilja prata med sina kor varje dag, och det är helt okej, bara man vet vad som tar tid, säger hon.
Tillgång till marker där bete ger rätt till statlig miljöersättning är viktigt för lönsamheten, liksom tillgång till större sammanhängande marker för att få stordriftsfördelar.
Större besättningar innebär däremot inte nödvändigtvis mindre tidsåtgång per ko. Även vilket foder som är mest lönsamt beror mycket på den individuella besättningen och gården.
– I slutändan är det också konsumenten som måste vara villig att betala för svenska varor.
Avhandlingen
Titel: How to make money. Profitability in pasture and forage based Swedish beef production.
Ämne: Husdjursvetenskap.
Lärosäte: Sveriges lantbruksuniversitet.
Disputationsdatum: 5 december 2024.
