En undersökning som Lunds doktorandkår gjorde i december 2023 visar att 40 procent av doktoranderna anser sig vara deprimerade alternativt känner antingen stress, ångest eller oro. Enkäten skickades ut till samtliga doktorander i Lund, ungefär 2 800 personer. Närmare 400 svarade.
Laura Cox, som är doktorandmentor vid Lunds universitet och ligger bakom studien, är inte förvånad över resultatet.
– Jag tror att det här bara är toppen av ett isberg. Redan innan misstänkte jag att många skulle ha för fullt upp, eller må för dåligt, för att fylla i enkäten. Det var också den typen av återkoppling jag fick efteråt, säger hon.
I en annan studie från Göteborgs universitet ingår strax över 20 000 personer som var doktorander mellan 2006 och 2017. Forskarna har gått igenom olika data från Socialstyrelsens läkemedelsregister och Statistikmyndigheten SCB. De drar slutsatsen att doktoranders sammanlagda uttag av antidepressiv- och ångestdämpande medicin samt sömnmedel ökar med 40 procent under de fem år som följer efter att de inlett sin utbildning.
Inom studien jämförs doktorandernas medicinuttag över tid med personer i motsvarande ålder, av samma kön men med endast en masterutbildning. Innan doktorandutbildningen startar syns inga skillnader, säger Sanna Bergvall, lektor i nationalekonomi och en av rapportförfattarna.
– Men när de börjar doktorera ser vi redan första året en skarp ökning som sedan ökar ännu mer de följande fem åren. Peaken är kring femte året där vi ser att doktorandernas uttag av psykiatrisk medicin har ökat med 40 procent. Och sedan ser vi att det sjunker igen.
Sanna Bergvall
Lektor i nationalekonomi och en av rapportförfattarna.
Doktorander som flyttar till Sverige från andra länder ingår inte i studien, eftersom det inte går att studera deras medicinuttag innan doktorandtiden. Endast doktorander inom forskningsfält där den genomsnittliga aktivitetsnivån är minst 70 procent av en heltid ingår i studien.
– Vi vill fånga dem som doktorerar som sin huvudaktivitet, säger Sanna Bergvall.
Att doktoranders uttag av psykiatrisk medicin är högre än andras visar på hur stort problemet med psykisk ohälsa bland doktorander är, menar Laura Cox i Lund. Även om ökad medicinering bland doktorander egentligen inte är något som hon har lagt märke till hittills, varken under sin doktorandtid eller senare.
– Vi är som sagt i ett ganska tidigt stadium här men det kan vara något för mig att ha i åtanke framöver. Samtidigt är det knepigt eftersom det finns något av ett stigma kring att ta mediciner för psykisk ohälsa. Det finns en möjlighet att många som kanske skulle behöva medicin faktiskt inte tar det eller inte söker hjälp på något annat sätt, säger hon.
När Universitetsläraren intervjuar Laura Cox är det hennes första arbetsvecka som mentor vid Lunds universitet. Hon ska jobba med doktoranders psykiska mående, en nyinrättad tjänst som finansieras av Lunds doktorandkår under ett år. Själv doktorerade hon i psykologi i Lund 2024. Hon är även vice ordförande för Sveriges förenade studentkårers doktorandkår, SFS-DK.
Mellan företagshälsovården, till för anställda generellt, och studenthälsan som egentligen inte är avsedd för doktorander finns ett tomrum som den nya mentorn ska fylla, beskriver Laura Cox.
– Även om studenthälsan har en del information som är användbar för doktorander finns det en hel del problem som är specifika för doktorander. De problemen tror vi kan förebyggas på ett tidigare stadium, säger hon.
I Lund finns redan en doktorandombudsman sedan tidigare. Där kan doktorander få stöd i frågor som rör rättigheter, skyldigheter och konflikter med handledare. Laura Cox ska snarare jobba förebyggande.
– Vi tänker att man behöver ha någon som står på ens sida i ett tidigt skede, för att hjälpa till med besvär som uppstår och för att förebygga.
Under veckorna som följer efter intervjun drar Laura Cox igång en drop in-verksamhet med roterande schema på de olika fakulteterna på morgnar och förmiddagar. Det går i stort sett ut på att befinna sig i de olika cafémiljöerna på campus. Utan att boka tid kan doktorander dyka upp, fråga om råd eller prata om sina upplevelser.
– Tanken är att jag ska komma nära dem där de faktiskt arbetar och har sina problem. I stället för att doktoranden ska behöva komma till en plats som de aldrig har varit på förut. Att de ska slippa korsa den barriären för att få hjälp, säger Laura Cox.
På eftermiddagarna finns det möjlighet att boka tid för enskilda samtal om mer privata eller konfidentiella frågor, antingen på Laura Cox arbetsrum eller genom ett digitalt möte.
– Jag har min bakgrund delvis i klinisk psykologi och delvis i coachning. Inom dem har jag lärt mig en hel del praktiska steg för att hjälpa människor att reda ut vad de behöver och hur de kan hjälpa sig själva att må bättre. Det hoppas jag kunna dra nytta av.
Doktoranders psykiska mående påverkas förmodligen av en rad olika faktorer i kombination, säger Sanna Bergvall vid Göteborgs universitet.
– Det är ett väldigt ensamt arbete. Du är ofta ensam ansvarig för din avhandling. Det är hög press, ganska låg kontroll och lite information kring vad som förväntas av dig.
Hon tror att det är viktigt att fånga upp och vara vaksam på varningssignaler. Att doktoranden ofta är så pass beroende av en enda handledare, kan också vara problematiskt.
– Man är väldigt kopplad till dem och i en beroendeställning. Det ska finnas möjlighet att byta handledare om det till exempel inte funkar, säger hon.
Laura Cox skulle gärna se att ett system för kontroll och kompetensutveckling av handledare växte fram.
– Jag tror inte att det finns så många andra situationer i arbetslivet där man är så pass beroende av en enskild person som i relationen mellan handledare och doktorand. Ofta kan det vara bara du och din handledare, och om det inte fungerar kan det vara otroligt stressande, säger hon
40 %
… ökar doktoranders sammanlagda uttag av antidepressiv och ångestdämpande medicin samt sömnmedel med under de fem år som följer efter att de inlett sin doktorandtid, visar en studie från Göteborgs universitet.
Runt 20 000 personer som var doktorander mellan 2006 och 2017 ingår i studien, som bygger på data från Socialstyrelsens läkemedelsregister samt Statistikmyndigheten SCB.
Mår du dåligt?
Om du mår dåligt ska du inte tveka att be om hjälp genom att kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.
Behöver du hjälp med var du kan söka vård, ring telefonnummer 1177.
Du kan också kontakta doktorandombudsman eller företagshälsovården vid ditt lärosäte.
