Frågan – en av många – är om utbildningsminister Johan Pehrson (L) verkligen siktar på att driva igenom vad som skulle kunna bli ett paradigmskifte och en förvandling av högskolelandskapet till något helt annat än vad det är idag.
Ja, att regeringen i forskningspropositionen aviserade att tillsätta en utredning för att ”analysera ändamålsenligheten i dagens myndighetsform för statliga universitet och högskolor” väcker frågor. Bland annat om avsikter och om vem eller vilka som skulle klara av att driva igenom en så omfattande reform.
Johan Pehrson har sagt att syftet med en ny associationsform, som stiftelser, är att utöka den akademiska friheten. Det låter generöst, men inte helt övertygande då det kommer från Johan Pehrson. Han som har backat från utfästelser att göra akademisk frihet grundlagsskyddad och sagt sådant som att regeringen inte kan skicka pengar ut i ”tomma rymden”, lika med att inte låta forskare satsa på forskning som kanske inte ger resultat inom (för politiker) rimlig tid.
”Johan Pehrson har sagt att syftet med en ny associationsform, som stiftelser, är att utöka den akademiska friheten. Det låter generöst, men inte helt övertygande då det kommer från Johan Pehrson. Han som har backat från utfästelser att göra akademisk frihet grundlagsskyddad och sagt sådant som att regeringen inte kan skicka pengar ut i ’tomma rymden’.”
I en interpellationsdebatt i riksdagen förklarade ministern att ”akademin brett” måste hjälpas åt om den ”STEM-strategi” man har ska kunna bli verklighet. Tillkommer gör att den forskningsproposition som Johan Pehrson lagt fram präglas av politisk detaljstyrning, snarare än av att akademin ska bli mindre beroende av staten.
Så varför då alls utreda en ny associationsform för lärosätena? Beror det på att Johan Pehrson och andra i regeringen har insett att det pågår diskussioner om myndighetsformen i sektorn och bland andra aktörer? Att man vill framstå som lyhörd? Eller handlar det om att regeringen ”på riktigt” (som Ulf Kristersson säger) har planer på en genomgripande förändring av högskolan?
När Mats Persson (L) tillträdde som regeringen Kristerssons förste utbildningsminister utlovade han ”stora reformer”, vilka skulle presenteras i forskningspropositionen.
Oavsett vad Mats Persson tänkte 2022 så hamnade ju hans reformiver i skuggan av besatthet av säkerhetsfrågor och lärosätenas styrelser. Att genomföra stora reformer kräver politisk fingertoppskänsla, sakkunskap och genuin vilja till förändring. Det är svårt att förknippa med Mats Perssons klåfingrighet och senare med Johan Pehrsons muntert förströdda sätt att förhålla sig till sektorn.
Men om en utredning av associationsformen trots allt skulle resultera i ett seriöst förslag finns det potential att åstadkomma något omvälvande. Högskolelandskapet skulle kunna förändras med nya roller och status, vissa lärosäten kunde upphöjas till stiftelser, förses med stora kapitaltillskott och ökat självstyre. Det är ju nämligen inte givet eller ens tänkbart att en regering skulle ha råd och mäkta med att låta samtliga lärosäten bli stiftelser.
I stället skulle kanske ett antal förbli statliga myndigheter, med fortsatt uppdrag att, som Johan Pehrson uttrycker det, ”hjälpa till” med regeringens politik.
”Ett förslag om stiftelsehögskolor skulle hursomhelst möta motstånd från oppositionen som inte vill se annat än statliga myndigheter och som redan varnar för ”privatisering” och studieavgifter.”
Ett förslag om stiftelsehögskolor skulle hur som helst möta motstånd från oppositionen som inte vill se annat än statliga myndigheter och som redan varnar för ”privatisering” och studieavgifter. Kring detta skulle vi alltså kunna få den där polariseringen inför valet 2026, inom ett politikområde som annars brukar lunka på i hyfsad konsensus.
Ytterligare ett möjligt resultat av aviseringen i forskningsproppen är att det inte händer någonting över huvud taget, precis som med de tidigare två försöken som gjorts, 2008 och 2013, när liberalerna haft makten i utbildningsdepartementet.
Men det ska bli intressant att följa utredningen och hur den tas emot inom akademin och politiken.
