Vi gör hela tiden val som forskare. Vi väljer forskningsprojekt som är rätt i tiden för att öka chanserna att få anslag och som har goda förutsättningar att publiceras. Det gör att forskningen ofta blir mer samhällsrelevant, men också mer känslig för politiska trender.
Lisa Dessborn
Lektor i miljövetenskap, Högskolan Kristianstad
En av de roligaste aspekterna av den vetenskapliga processen är att sitta tillsammans med andra forskare och diskutera nya, outforskade områden och framtida samarbeten. Det är framför allt givande att diskutera med kollegor från andra länder för att få deras infallsvinklar och erfarenheter. Jag minns speciellt ett sådant möte för ett par år sedan. Vi diskuterade nya forskningsidéer kring häckande simänder. Vårens ankomst, vattentemperatur och variationer i svärmande insekter kan alla ha stor inverkan på både andhonor och ällingar. Vi kom in på effekterna av klimatförändringar när en av forskarna avbröt.
”Det där är inte lönt att titta på”, sa han. ”Vi har gjort en liknande studie med dykänder och effekten av både tidigare vårar och varmare somrar är förbättrad överlevnad och häckningsframgång. Det kommer med all sannolikhet vara samma för gräsänder.”
Jag förstod inte varför det skulle hindra oss från att undersöka detta, och insisterade på att det kunde bli en intressant studie.
”Vi fick det aldrig publicerat”, svarade han. ”Vi skickade den till flera tidskrifter men de ville inte ha den trots att det var en lång tidsserie, tydliga resultat och gedigen statistisk analys. Ska man titta på klimatförändringar så måste det vara någonting som har negativ effekt, annars slösar man bara bort månader på att samla och analysera data och skriva manus.”
Det finns givetvis många anledningar för tidskrifter att refusera en artikel. En motivering kan vara att kvaliteten brister eller att flera liknande studier redan är publicerade. Forskaren i fråga är erfaren, och skulle inte skicka in en undermålig artikel. Dessutom finns det stora kunskapsluckor när det gäller hur klimatförändringar påverkar häckande änder.
Därför blir jag bekymrad över den upplevda svårigheten att publicera. Vilka andra artiklar har aldrig blivit accepterade av tidskrifter? Vilka studier har aldrig gjorts för att resultatet sannolikt skulle bli ”fel”?
”Jag tror att både forskare och tidskrifter är oroliga för att ge bränsle till de som inte vill prioritera miljöförbättringar, men om det styr forskningen är slutprodukten inte längre vetenskap, utan en partsinlaga.”
Jag tror att både forskare och tidskrifter är oroliga för att ge bränsle till de som inte vill prioritera miljöförbättringar, men om det styr forskningen är slutprodukten inte längre vetenskap, utan en partsinlaga.
Låt oss säga att ett varmare klimat innebär förbättrade överlevnadsvillkor för vissa arter, men publicerade studier uteblir. Då vet vi inte hur vi ska prioritera våra resurser för att på bästa sätt gynna den biologiska mångfalden. I ett land som Sverige är temperatur ofta en begränsande faktor. Ett varmare klimat ökar produktiviteten, på gott och på ont. Det kan gynna invasiva arter, men också inhemska arters överlevnad och spridning. Om bara studier om det förra publiceras, kommer framtidsscenarier framstå som överdrivet mörka. Det kan visserligen på kort sikt leda till miljösatsningar och folkligt stöd, men i förlängningen kan förtroendet för forskning urholkas.
Inom mitt forskningsfält är det få saker som är så karriärsfrämjande som att lägga till klimatförändringar i både ansökningar och artiklar. Samtidigt verkar det finnas resultat som inte publiceras, antingen på grund av strukturell eller egenvald publikationsbias. Det får mig att undra hur många andra sådana forskningsfält det finns.
”Om detta är ett utbrett fenomen oroar jag mig för forskningens legitimitet. Jag önskar en öppnare debatt om impopulära forskningsområden och oönskade resultat.”
Om detta är ett utbrett fenomen oroar jag mig för forskningens legitimitet. Jag önskar en öppnare debatt om impopulära forskningsområden och oönskade resultat.
Lisa Dessborn,
Lektor i miljövetenskap
Högskolan Kristianstad
