USA:s maktskifte ökar behovet av samarbete mellan lärosäten

Med Donald Trump som president blir forskningssamarbetena mellan svenska och amerikanska lärosäten allt viktigare, liksom samarbetet inom EU. Det berättar rådgivare i Washington och Bryssel.

16 januari, 2025
Skylt med texten Trumpland
Den 20 januari installeras Donald Trump som USA:s president för andra gången.

Maria Brogren är innovations- och forskningsråd vid Sveriges ambassad i Washington. Mot bakgrund av en oro i forskarsamhället över vad Donald Trumps presidentskap kan innebära för forskningen, vill hon ge ett lugnande budskap från svenskt perspektiv:
– Förändringarna i ledarskiktet kommer bara att på marginalen påverka det gedigna, långsiktiga och starka samarbete som redan finns mellan svenska och amerikanska universitetet.

Hon råder lärosäten och enskilda forskare att systematiskt bygga fler och mer robusta samarbeten med sina motparter i USA för att påverkas mindre av politiska svängningar.
– Samarbeten forskare till forskare är ju bra, men se om ni kan involvera fler så att samarbetet blir starkare. Lärosäten kan se om man kan stötta detta genom att sätta upp något program, koppla på ett studentutbyte eller finansiera så att doktorander också kan samarbeta.

För att bli intressanta för amerikaner menar Maria Brogren att svenskarna behöver kunna formulera tydligt vad de bidrar med som är i amerikanernas intresse. Detta kan bli än viktigare på högre nivå med Trump som president, eftersom han är affärsman – ”What’s in it for me?”.
– Vi märker redan att det är lärosäten som lyckas profilera sig inom ett område som blir kända här, som Karolinska institutet eller Textilhögskolan i Borås. Och syns man inte så finns man inte, säger Maria Brogren.

Sverige har ett övergripande samarbetsavtal med USA om forskning och innovation, och specifika underavtal om forskning om cancer, AI, kvantteknik, 6G och kärnkraft. Maria Brogren tror inte att Trump kommer att upphäva dessa.

Klimat och grön energi är områden som Sverige är starka på och vill samarbeta med USA om, men som väntas få det tuffare under Trump, berättar Maria Brogren.
– Men då kan det rent krasst handla om att utlysningar kommer att formuleras annorlunda: i stället för ”ren energi för att möta klimatförändringar” kanske det heter ”ren energi för ökad energisäkerhet”.

USA:s ökande protektionism kan genom migrationsregler och exportkontroll göra det allt svårare för forskare och forskning att röra sig över gränserna. Detta gäller inte minst inom försvarsrelaterad forskning, som såväl USA som Sverige satsar alltmer på.

Att Sverige nu är med i Nato underlättar däremot utsikterna för samarbete. Likaså att Sverige aktivt arbetar med frågan om ansvarsfull internationalisering, och på så sätt kan vara en mer tillförlitlig forskningspartner, menar Maria Brogren.

Det har funnits en oro för att USA ska hindra sina samarbetspartner att också samarbeta med forskare i Kina. Men nu har USA och Kina nyligen förlängt sitt avtal om forskningssamarbete.
– Avtalet har visserligen förhandlats om och blivit mer begränsat, men att det förlängs är en bra signal för då kan USA rimligtvis inte säga till Sverige att vi inte får samarbeta med Kina.

Inom EU finns ett allt större tryck på länderna att bättre samordna sina nationella satsningar på forskning, inte minst för att EU ska bli mer självförsörjande av viktiga teknologier och kunna konkurrera med USA och Kina. Det berättar Dan Andrée som är senior rådgivare i Bryssel till universitetsalliansen Stockholm Trio, som består av Karolinska institutet, KTH och Stockholms universitet.

Den protektionistiska utvecklingen i världen riskerar att leda till att EU:s nästa ramprogram fokuserar mer på kortsiktiga mål och innovationer, på bekostnad av forskningen, menar Dan Andrée.

Dan Andrée
Dan Andrée

Senior rådgivare till universitetsalliansen Stockholm Trio

– Men om man inte satsar på forskning finns det till slut ingenting att göra innovationer på.

Från 2025 kan Storbritannien, Sydkorea, Kanada samt Schweiz delta i EU:s forskningsprogram Horisont Europa, och förhandlingar pågår med bland annat Japan.
– Behovet att samarbeta med andra länder förstärks nu när Trump kommer till makten.

Trumps förväntade politik kan också på kort sikt ge positiva effekter för Europa då det kan bli mer attraktivt för forskare att stanna i Europa och för forskare från USA att komma till Europa, påpekar Dan Andrée.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv