Knepen för att få undervisningen på engelska att lyfta 

När undervisningsspråket blir engelska behöver du som lärare skärpa pedagogiken för att hjälpa studenterna att klara studierna. Här kommer tips på hur du kan göra.

Jennifer Valcke, pedagogisk utvecklare på Karolinska institutet, tar upp ett antal grundläggande förutsättningar för undervisning på engelska. 
– Den första är att studenterna är en flerspråkig mångkulturell grupp. Även om studenterna är svenska medborgare kanske de har svenska som andraspråk, så engelska kan vara ett tredje eller till och med ett fjärde språk, säger hon.  

En del av Jennifer Valckes jobb är att stödja lärare i undervisningen på engelska. Dessutom forskar hon om förhållandet mellan lärande och språk, inte bara relaterat till engelska. 
– Jag brukar alltid betona för lärarna att det inte är fråga om engelska utan om hur vi arbetar med språket som verktyg, och om bästa pedagogiska praxis, oavsett vilket språk vi undervisar på. 

Den andra förutsättningen för undervisning på engelska är att även om studenterna är bra på engelska ska man som lärare stödja studenterna i övergången till vetenskaplig engelska, eftersom akademiskt språk är en annan typ av språk. Studenterna behöver utveckla kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för den disciplin de studerar. 

Den tredje förutsättningen Jennifer Valcke betonar är att undervisning på engelska inte handlar om att låtsas vara infödd.  
– I arbetslivet kommer man att använda engelska som ett lingua franca, för att prata med patienter och kanske kollegor från andra länder. Jag försöker hjälpa universitetslärare att ändra sina tänkesätt om språket och att förstå att det handlar om kommunikation, det handlar inte om att tala med brittisk eller amerikansk accent.  

Jennifer Valcke tar också upp ett antal faktorer för framgångsrik undervisning på engelska. 
– Studenterna behöver känna att det är en inkluderande lärandemiljö där de känner sig säkra och där det är OK att göra misstag. Språket ska ses som ett verktyg för kommunikation och inte som en utvärdering av kompetens eller intelligens.  

Att skapa en säker och inkluderande miljö innebär att läraren öppnar utrymme för diskussioner om språk, och använder klassen som resurs för att lösa språkliga problem, exempelvis om läraren fastnat på ett ord. 

Läraren behöver också bygga in interaktion i undervisningen. 
– Visst behöver läraren föreläsa, men kanske inte i 40 minuter. Det måste finnas diskussioner med studenterna, och de måste producera språk. Det kan vara att skriva, det kan vara presentationer, det kan vara interaktion med varandra. 

Vidare poängterar Jennifer Valcke att det är ett bra grepp att alltid skriva nyckelord och begrepp när de introduceras, så att studenterna både hör och ser dem. 

Dessutom bör studenterna ges möjlighet att förbereda sig, genom att de har tillgång till texter och videofilmer med undertexter innan lektionerna. Alltså någon form av omvänt klassrum. 
– Ett annat tips är att anlita universitetets språkstöd som hjälp för studenterna när de ska skriva texter på engelska, säger hon. 

Jennifer Valcke lägger till att det är normalt att studenter ifrågasätter att de ska studera på engelska. 
– Avsätt gärna tid i början på kursen och förklara för studenterna att de behöver förbereda sig för att arbeta i en globaliserad värld. Engelska kommer att finnas på deras framtida arbetsplats, oavsett om det är en klinik eller ett laboratorium. Dessutom, om de vill bli framstående inom sitt område är vetenskaplig engelska nödvändig för att få tillgång till den senaste forskningen, säger Jennifer Valcke.  

John Airey är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Stockholms universitet och docent i fysikens didaktik vid Uppsala universitet. 

Han har studerat hur universitetslärare agerar när de byter undervisningsspråk till engelska. Först skulle de hålla en föreläsning på svenska och sedan komma tillbaka och hålla samma föreläsning på engelska. 
– Framför allt måste man förstå vad som händer när lärare som inte har engelska som modersmål byter språk. Då blir språket saktare. Det är inte bara att man pratar långsammare utan man måste också söka efter ord. Utifrån mina resultat var talet i genomsnitt 23 procent långsammare. 

Enligt John Aireys rön hanterade lärarna situationen på tre olika sätt.  
– En första kategori var från början väldigt strukturerade på svenska och behöll egentligen bara samma Powerpoint-slides. Men i och med att man pratar mer långsamt, hände endera av två saker. Antingen drog de över tiden. Eller slutade de i tid och kapade bort hela slutet av presentationen 

En andra kategori ändrade sitt arbetssätt, bytte ut sina Powerpoints fast på tre olika sätt. 
– En grupp bestämde sig för att hoppa över vissa delar. De resonerade enligt principen att det här är inte lika viktigt så jag tar inte upp det för jag vet jag att jag inte hinner med. 

Nästa grupp täckte på något sätt upp allting. 
– De slutade i tid fast de talade långsammare. Och det enda man kunde se ändrades var att de hade färre exempel och mindre redundans. Vad det betydde för pedagogiken är oklart, kommenterar John Airey. 

En tredje kategori föreläsare agerade annorlunda. 
– De var så vana vid sitt ämne att de inte hade några slides eller andra hjälpmedel. När de undervisade på svenska pratade de, ritade på tavlan och ville studsa fram frågor från publiken.  

När de kom tillbaka och höll en lektion på engelska blev det en helt annan presentation. 
– Men saken är att de bara pratade halva lektionstiden. Sedan tog deras föreläsning slut, de kom inte på mer att säga.  

John Aireys slutsats är att det krävs mycket språklig kunskap för att ha en öppen struktur på lektionen.  
– Mitt råd är att strukturera upp lektionen med Powerpoint när man går över till engelska så man inte behöver stå framför klassen och egentligen inte kan säga någonting, säger John Airey.

Så undervisar du bättre på engelska

 

  •  Diskutera språkproblemen med studenterna. Då blir de bättre rustade att hantera språkbytet.

  • Uppmuntra smågrupps­diskussioner. 

  • Avsätt tid för frågor efter lektionen. 

  • Presentera nytt stoff med lektions­underlag. Då behöver studenterna inte anteckna så mycket.

  • Uppmuntra studenterna att för­bereda sig före lektionen.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv