Tidöavtalet i halvtid

Den nuvarande regeringen bygger på det så kallade Tidöavtalet. Universitetsläraren har följt upp vad som hänt med avtalets formuleringar om forskning och högre utbildning.

24 oktober, 2024
Regeringspartierna Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna samarbetar med Sverigedemokraterna genom det så kallade Tidöavtalet. Nu har man nått halvtid.

Universitetsläraren har gått igenom punkterna som rör högre utbildning och forskning i Tidöavtalet, som är grunden för regeringspartiernas och Sverigedemokraternas samarbete. Ett prioriterat område var invandring, och där kan man notera att en utredning om nya regler för arbetskraftsinvandring presenterades redan 15 februari i år.

Den föreslår bland annat åtgärder för att underlätta invandring av högkvalificerade personer.

En andra punkt rörande migration i avtalet var att komma till rätta med missbruk av uppehållstillstånd för studier. I mars lämnade Migrationsverket över en rapport till regeringen med förslag för att motverka sådant missbruk.

Ytterligare ett prioriterat område i Tidöavtalet var att bygga ny kärnkraft, och då också stärka forskningen kring kärnkraft.
– Framåtriktat för perioden 2025 till 2028 väntar vi först och främst på att regeringen presenterar sin energiforskningsproposition senare i år, säger Peter Engdahl, chef för avdelningen forskning, innovation och affärsutveckling på Energimyndigheten.

Peter Engdahl

Chef för affärsutveckling, forskning och innovation, Energimyndigheten

Men redan nu har det blivit tillskott till kärnkraftsforskningen.
– Förra året hade vi ett uppdrag att finansiera forskning inom kärnkraft med högst 50 miljoner kronor, det landade på ungefär 40 miljoner. Och i år har vi ett uppdrag att finansiera forskning med minst 100 miljoner kronor, säger Peter Engdahl.

Inom utbildningsområdet hade Tidöavtalet fokus på lärarutbildningar. Just nu pågår förre statssekreteraren Peter Honeths utredning där han bland annat väntas föreslå att betygskraven vid antagning till lärarutbildningarna bör höjas. Utredningen ska presenteras 29 november.

Ytterligare en fråga i avtalet var att reformera socionomutbildningen för att göra kriminalitet bland ungdomar till ett obligatoriskt utbildningsmoment. Den frågan utreds av Michael Tärnfalk, lektor i socialt arbete vid Uppsala universitet. Utredningen ska vara klar senast 20 december.

Tidöavtalet innehåller också en punkt om att forskning kring kvinnors sjukdomar och hälsa ska få riktade medel. Forte och Vetenskapsrådet har kartlagt och analyserat behovet av forskning på det området och inväntar nu vilket genomslag deras kartläggning får i höstens forskningspolitiska proposition.

Dessutom skulle ett nationellt forskningsprogram inrättas för suicidprevention och för att motverka psykisk ohälsa. Simon Hoff, pressekreterare hos socialminister Jakob Forssmed, hänvisar där till den kommande forsknings- och innovationspropositionen, skriver han i ett mejl till Universitetsläraren.

Många av Tidöavtalet prioriterade punkter på högskoleområdet återfinns alltså i utredningar.
– När det kommer till kritan är ju de flesta frågor mer mångfacetterade och komplicerade än vad de först verkar vara. Och när man tillsätter en utredning så brukar det komma fram. Utredarna har en kompetens att lyfta fram vad som är möjligt och inte möjligt och vad det får för konsekvenser. Därför är det bra att frågorna utreds, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv