Northvolts kris medför både risk och möjlighet

Northvolts stora varsel får flera lärosäten att se över lediga tjänster och relevanta utbildningsutbud. Krisen kan skapa nya möjligheter på lärosätena, men riskerar också att medföra att viktiga relationer och samarbetsprojekt går förlorade.

17 oktober, 2024
Det är än så länge oklart exakt hur Northvolts varsel kommer att påverka högskolan, säger flera som Universitetsläraren talat med.

– Vi hoppas givetvis att det ska gå bra för Northvolt, men oavsett det tror vi att Sverige och Europa behöver ha en batteriproduktion. Därför måste vi säkerställa att vi har den kompetensen genom utbildning och forskning, säger Helena Jerregård, vicerektor för samverkan vid Mälardalens universitet.

Helena Jerregård

Vicerektor för samverkan, Mälardalens universitet

Lärosätet har sina campus i Eskilstuna och Västerås. Västerås är också platsen där Northvolt har sin enhet för forskning och utveckling.
– Här testar och utvecklar de hela sin verksamhet globalt. Vi har flera olika forskningsprojekt tillsammans och har haft en dialog om gemensamma lokaler för utbildning och labbutrymmen, säger Helena Jerregård.

Vad som kommer att hända med denna samverkan är oklart efter Northvolts initiala varsel av 1 600 anställda, varav 1 000 i Skellefteå, 400 i Västerås och 200 i Stockholm.
– En risk är att vi förlorar bra människor och relationer på Northvolt. I en bantad form kanske Northvolt inte heller kan prioritera att vara med i forskningsprojekt. Men inget av våra forskningsprojekt har bara Northvolt som partner och projekten kan fortgå utan dem, säger Helena Jerregård.

I går, onsdag, blev det klart att 338 tjänstemän och ingenjörer sägs upp – 304 i Skellefteå, 20 i Stockholm och 14 i Västerås. Helena Jerregård har sedan tidigare fått en lista på vilka kompetenser det handlar om.
– Det friställs personer som kan vara med i utvecklingen av framtidens batteriproduktion och flera kan vara intressanta för oss som arbetsgivare och forskarutbildare.

För att varslade personer och deras kompetens inte ska lämna regionen eller landet under denna osäkra tid ser Mälardalens universitet över möjligheterna att starta en forskningsförberedande skola, i likhet med vad lärosätet gjorde under krisen i fordonsindustrin kring år 2008.
– Den kan rikta sig  till personer som inte har en full grundutbildning. Den förra satsningen, Prepare, gav ett fint resultat. Många personer blev sedan kvar i moderföretaget, närliggande företag eller i akademin, säger Helena Jerregård.

Northvolts kris har fått Mälardalens universitet att skynda på utvecklingen av ett utbildningsprogram i batteriproduktion. Men det kommer ändå ta tid, och sannolikt inte kunna starta förrän hösten 2026.
– Beroende på vad som händer kan vi också jobba med att sätta ihop olika existerande kurser till ett program och komplettera med kurser som vi utvecklar tillsammans med andra lärosäten, säger Helena Jerregård.

Även Luleå tekniska universitet har sett över sitt utbildningsutbud. På dess webbplats finns nu en sida som riktar sig direkt till de varslade på Northvolt, med länkar till fristående kurser för yrkesverksamma, moocar, program och tjänsteutlysningar. Lärosätet undersöker om det kan starta ett nytt tekniskt basår i januari i stället för att vänta till augusti, och om ett tvåårigt program för processoperatörer kan anpassas till den varslade gruppen.
– Men vi vet ännu ganska lite om vilka de varslade är och vad de vill, säger rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Birgitta Bergvall-Kåreborn

Rektor, Luleå tekniska universitet

Hon bedömer att Northvolts kris har väldigt liten direkt påverkan på universitetet och dess studenter – forskningen och utbildningarna är breda och intressanta för fler industrier än Northvolt.

Dieter Müller är vicerektor vid Umeå universitet och understryker även han den osäkerhet som ännu råder kring vilka som varslas. Enligt forskning vid lärosätet kan många av de anställda vid Northvolt delas in i tre grupper: personer från norra Sverge med svensk bakgrund, personer från övriga Sverige med utländsk bakgrund, och personer från utomeuropeiska länder.

Dieter Müller

Vicerektor, Umeå universitet

De olika grupperna kommer sannolikt att ha olika möjligheter och intresse att delta i eventuella utbildningsinsatser, påpekar Dieter Müller.
– Om det är folk från Asien som sägs upp uppstår helt andra behov än om folk från närområdet eller någon annanstans i Sverige sägs upp. Då kanske det är språkutbildningar som behövs, men utbildning är kanske inte lösningen för dem heller eftersom de måste ha ett nytt jobb för att inte bli av med uppehållstillståndet, säger Dieter Müller.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv