”Varje gång jag ska rätta tentor känner jag att jag tappar lite till av mitt återstående (magra) hopp för mänskligheten.” Så skrev en lärare på Karlstads universitet i ett inlägg på X i maj i år. Inlägget möttes av starka reaktioner, inte minst från lärarens studenter, som kände sig kränkta och ledsna över uttalandet.
Läraren förtydligade senare i en intervju med Nya Wermlands-Tidningen att inlägget inte var riktat mot en specifik klass, utan i stället ett sätt att belysa ett strukturellt problem med låga kunskapsnivåer.
Inlägget väckte även en annan fråga – får en person som är anställd vid ett lärosäte uttrycka sig hur som helst på sociala medier?
– Rent rättsligt finns det begränsningar som gäller alla människor, de vanligast förekommande är sådant som faller under förtal och hets mot folkgrupp. Men det finns en hel räcka andra brott som omfattar yttranden både på sociala och i traditionella medier, säger Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert.
Nils Funcke
Yttrandefrihetsexpert Tor Johnsson
Han beskriver var människas rätt till yttrandefrihet som långtgående, både i att den täcker många typer av uttalanden och har en lång och stark tradition i Sverige.
– Mycket av det som sägs kan uppfattas som kränkande av en grupp eller en enskild person, men ändå vara försvarligt. Och om det är försvarligt så ska det inte bestraffas, det gäller så klart även universitetsanställda, säger Nils Funcke och fortsätter:
– En myndighet får absolut inte begränsa sina anställdas yttrandefrihet, de måste hålla tungan rätt i mun när de formulerar exempelvis policyer. Det finns skräckexempel där man uttryckt sig som att ”vi ska alla agera ambassadörer för vår myndighet”, det är ett tecken på att man har en massa dammråttor i hörnorna som man inte tar itu med.
På det statliga lärosätet Umeå universitet är Anna Dahlgren kommunikationschef. Hon och hennes arbetsgrupp har övergripande ansvar för alla lärosätets officiella sociala medier och arbetar mycket med frågor som rör just användandet av dessa.
Hon berättar att Umeå universitet för ett par år sedan hade en policy som berörde anställdas användande av sociala medier, men eftersom utvecklingen av dessa plattformar går så fort valde man att slopa den.
– Vi tycker att de statliga och akademiska värdena var en nog så bra riktlinje för hur vi bör bete oss på sociala medier, både som organisation och alla medarbetare som inryms i denna. Till exempel objektivitet som beskriver att vi inte får uttrycka oss i universitetets namn i sådant som är personliga åsikter eller utanför sitt forskningsområde, säger Anna Dahlgren.
Anna Dahlgren
Kommunikationschef, Umeå universitet Sebastian Sahin
Lärosätet har inga specifika restriktioner gällande vad en anställd får och inte får uttrycka i sina egna sociala medier, utan uppmanar alla att följa den statliga värdegrunden. Den handlar om att respektera allas lika värde och att bibehålla frihet och värdighet i åsiktsbildning.
– Det ska genomsyra allt vi gör, där inkluderas även sociala medier.
I stället för en policy har Umeå universitet tagit fram en kommunikationsguide som används om en medarbetare vill öppna ett konto i universitetets namn, exempelvis kopplat till en forskningsstudie.
– Sådana konton är mer reglerade, det är nog inte alla som tänker på att vi som statlig myndighet exempelvis har krav på oss vad gäller arkivering av offentliga handlingar.
Det privatägda lärosätet Chalmers i Göteborg arbetar på liknande vis när det kommer till sociala medier. Likt Umeå universitet har de inte heller en specifik sociala medier-policy som täcker anställdas egna konton. Däremot har de skrivna föreskrifter för konton där Chalmers står som avsändare, berättar kommunikationschef Ingrid Claesson.
– Om du ska driva ett officiellt Chalmerskonto ska det följa våra riktlinjer och handla om vår verksamhet; forskning, nyttiggörande och utbildning. Riktlinjerna finns till som en trygghet och kvalitetssäkring. Innan kontot startar går det därför bra att få hjälp med att gå igenom hur det ska hanteras, säger hon.
Ingrid Claesson
Kommunikationschef, Chalmers
På Chalmers erbjuder man även stöd för de anställda som vill använda sig av sociala medier för att prata om sitt arbete på lärosätet. De erbjuder dels en kurs specifikt för forskare, med tips på hur de kan nå ut med sin egen kommunikation på ett enkelt och effektivt vis.
De ska även precis starta en utbildning med fokus på Linkedin. Deltagande på båda kurserna är helt frivilligt.
– Vi ska finnas till hands för rådgivning vad gäller anställdas egna kanaler och även bistå med regelverk för alla officiella Chalmerskonton, säger Ingrid Claesson.
Båda lärosätenas arbetssätt går i linje med Nils Funckes bedömning om vad en myndighet får och inte får bestämma över vad gäller anställdas privata konton.
– Man får skriva allmänna rekommendationer, som att det är bra att tänka på tonläge. Man får även ha restriktioner i vad som skrivs på konton där universitetet själva är avsändare. Där har ledningen monopol, säger han.
Han tycker dock att det är viktigt att ha i åtanke att högre uppsatta personer på en myndighet, exempelvis rektorer vid lärosäten, alltid kommer att kopplas till sin arbetsplats, oavsett om de i sina sociala medier syftar till att uttala sig som privatperson.
– Det räcker inte att du skriver in en brasklapp om att du uttrycker privata åsikter. Om ämnet du skriver om berör myndigheten kommer det du säger att uppfattas som myndighetens officiella ståndpunkt, säger han, och fortsätter:
– Men självklart är det inga problem att lägga ut exempelvis bilder från en födelsedagsfest, eller tips på goda recept. Det har ju inget med universitetet att göra.
Uttalanden som läraren i Karlstad gjorde tycker Nils Funcke är fullt godtagbara – kanske till och med nödvändiga.
– Det är viktigt och nyttigt att kunna ge generell kritik. Studenterna som känner sig kränkta kanske behöver bedriva någon form av självrannsakan och fundera över om det finns någon sanning i det som sägs. Så länge man inte pekar ut en specifik, identifierbar grupp så är det inte problematiskt, snarare vitaliserande.
Att tänka på när du använder sociala medier
Ge aldrig sken av att dina egna åsikter är lärosätets uppfattning, om du inte är utsedd av ledningen att representera lärosätet.
Sov på saken. Det går snabbt i sociala medier, men ofta är det värt att fundera ett varv till innan du publicerar ett inlägg.
Om du inte skulle kunna tänka dig att säga det som står i inlägget inför dina kollegor i fikarummet, låt bli att publicera det.
Bearbeta och reflektera över det du tänkte skriva med en eller flera kollegor innan du publicerar.
