Under flera år har SULF försökt få till ett grundlagsskydd för akademisk frihet och institutionell autonomi.
– Det beror på att vi ser hur akademisk frihet är under press i Europa och på tillbakagång i världen.
Det finns vissa skillnader mellan de nordiska länderna när det kommer till akademisk frihet, till exempel när det gäller lagstiftningen.
– I Finland skyddar man både vetenskapen, konsten och den högre utbildningen i sin grundlag. Vi har inte det i Sverige utan här gäller bara att forskningen ska vara fri, säger Karin Åmossa.
Det som saknas – menar hon – är ett skydd för den högre utbildningens frihet, och ett skydd mot staten.
– Grundlagen är ju ett skydd mot just staten. För att politiker inte godtyckligt och snabbt ska kunna ändra på saker som är fundamentala i en demokrati, som yttrandefrihet och pressfrihet. Det borde också gälla den akademiska friheten fullt ut.
I Danmark finns en frustration på lärosätena kring den akademiska friheten, säger Frederik Hertel, vice ordförande i fackförbundet DM Universitet. Efter att högskolelagen skrevs om 2003, väljs inte universitetsledningen av de anställda längre. Lärosätena styrs utifrån en modell inspirerad av näringslivet.
Det har skapat en situation med starka ledningar samtidigt som facket saknar insyn och inflytande.
– Vi har tagit en skarpare sväng än Sverige och Norge när det gäller att stärka ledningarna och göra forskare och andra anställda mer maktlösa. Som en konsekvens av det blir fler och fler kolleger frustrerade.
Han beskriver Danmark som mer liberalt än sina nordiska grannländer, generellt sett.
– Det betyder att politikerna å ena sidan vill agera genom professionell förvaltning, som de kallar det. Å andra sidan är man mindre villig att reglera.
Att grundlagsskydda den akademiska friheten i Danmark är därför inte genomförbart i praktiken, säger Frederik Hertel.
– Nej, jag har lättare att se en lag om akademisk frihet i Sverige än i Danmark.
Dansk forskning är också i behov av större ekonomiskt oberoende, beskriver han.
I Norge har man på senare år sett en ökad politisk vilja att styra forskningen, säger Jorunn Dahl Norgård, chefsrådgivare på Forskerförbundet.
– Den akademiska friheten blir satt under press i en situation där det blir ökad konkurrens om finansiering, där man i ännu högre utsträckning måste följa pengarna i förhållande till vad man väljer att forska på. Så även om politiker behöver prioritera måste det finnas en balans.
Ett annat problem är hot, hat och trakasserier mot forskare, fortsätter hon.
– Vi ser mer och mer hur forskare upplever sig trakasserade. Särskilt utifrån forskningsområden som uppfattas som kontroversiella.
I Islands högskolelag finns en paragraf om akademisk frihet, från 2012. På senare tid har akademin sett exempel på hur politiker försökt påverka forskning genom att styra finansieringen i olika riktningar. Därför behöver begreppet akademisk frihet förtydligas och omdefinieras, skriver landets fackliga representanter i den kommande rapporten. Man betonar också att den akademiska friheten inte är grundlagsskyddad, vilket gör att en politisk majoritet enkelt kan ändra på skrivningen.
Petri Mäntysaari, vice ordförande för Professorsförbundet i Finland, beskriver hur den akademiska friheten i landet egentligen är på en hög internationell nivå, enbart sett till lagstiftningen. Både forskningens och den högre utbildningens frihet finns i grundlagen. Det som saknas är snarare själva definitionen av akademisk frihet, säger han.
– Visst har vi den akademiska friheten, men när det kommer till konkreta saker kan man i praktiken bryta emot den friheten.
Han tar exempel i en för stor andel otrygga anställningar och att det finns frågetecken kring hur forskning finansieras.
– Man ser inte att det finns någon konflikt mellan att staten får välja vad man forskar inom och den akademiska friheten, säger Petri Mäntysaari.
De nordiska fackförbunden presenterar en gemensam rapport om akademisk frihet i höst.
Vad är akademisk frihet?
I sin gemensamma rapport definierar och beskriver de nordiska fackförbundet inom universitet och högskola akademisk frihet så här:
Forskning och utbildning ska vara fri och oberoende från påverkan av politiska partier, religiösa samfund, näringsliv och andra affärsintressen samt så kallade trollfabriker.
Universitet och högskolor har i sig ett ansvar för att möta samhällets forskningsbehov. Forskare måste förhålla sig öppna för kritik samt följa god forskningsetik.
För att forskare ska kunna utveckla ny kunskap och hantera påtryckningar utifrån behövs självständighet, anställningstrygghet, tid och resurser samt meritbaserad rekrytering av akademianställda.
