Sveriges framtida lärare står inför stora utmaningar. Klasserna blir större, elevgruppernas sammansättningar blir alltmer utmanande och hot och våld är vardag för många lärare. När man söker sig till ett lärarprogram väljer man en utbildning som leder till ett utmanande jobb, det bör man vara medveten om redan vid ansökan. Samtidigt bör man ges en garanti om att den utbildning man väljer förbereder en inför de utmaningar man om några år ska möta.
Under utbildningens gång ska man tillförskaffa sig de kunskaper och färdigheter som krävs för att möta vardagen som lärare. Detta förutsätter att det bedrivs undervisning som utvecklar oss lärarstudenter och att vi ges de verktyg som behövs inför den kommande yrkesgärningen. Rapport efter rapport visar däremot att det inte bedrivs särskilt mycket undervisning på lärarutbildningarna. De som ska undervisa landets barn och elever får själva knappt någon undervisning.
Adam Kedert
Ordförande, Sveriges Lärarstudenter
Universitetskanslersämbetets (UKÄ) rapport från 2018, Lärarledd tid i den svenska högskolan, visar att lärarutbildningarna i snitt har 8,2 timmars undervisning per vecka. En annan rapport från 2023 visar att lärarstudenter vid Malmö universitet får så lite som sju timmar, en minskning med 47 procent sedan 1990-talet. I en internationell kontext är det inte bara så att lärarstudenter tillhör de med lägst undervisningstid i Sverige, utan som grupp får studenter i Sverige lägst undervisningstid i Europa.
En anledning till att lärarstudenter får så lite undervisningstid är att lärarutbildning är lågt prioriterat av lärosätena. Våra universitet och högskolor är i hög grad autonoma och bestämmer själva över var deras resurser ska hamna. Det är uppenbart att de inte går till att ge framtidens lärare tillräckligt med undervisning.
Det handlar dock inte enbart om lärosätenas prioriteringar, utan även om en skev styrningsideologi inom det offentliga. Lärosätena dras med krav om effektivisering genom det så kallade produktivitetsavdraget. Det innebär att det årligen görs ett avdrag på anslaget till lärosätena, med målet om att de ska utbilda lite effektivare. Nivån på avdraget varierar från år till år men ligger i snitt på runt två procent. Just vad effektivare i detta sammanhang innebär ser vi i de tidigare nämnda rapporterna. Mindre pengar till utbildning innebär mindre utbildning, och de som drabbas är studenterna.
Om Sverige ska kunna vara en kunskapsnation måste det bedrivas undervisning. Det är en sådan självklarhet att det är ofattbart att undervisningstiden minskar så mycket över tid.
Om Sverige ska kunna vara en kunskapsnation måste det bedrivas undervisning. Det är en sådan självklarhet att det är ofattbart att undervisningstiden minskar så mycket över tid. Lärarstudenter behöver få en ordentlig utbildning som ger en stabil grund att stå på i den kommande yrkesutövningen. Vi behöver kunna förmedla kunskaper till våra elever, möta deras olika behov och bygga relationer med dem. Det förutsätter kunskaper, färdigheter och verktyg som bara kan förmedlas genom god undervisning ledd av kompetenta universitetslärare.
Ökad undervisningstid är också nödvändigt om vi ska motverka lärarbristen. Det är många fler som påbörjar en lärarutbildning än vad det är som slutför en. Vi behöver öka genomströmningen för att få fler examinerade lärare och det kräver mer undervisning. Studier visar att undervisning såväl ökar studenters förståelse, som ger ett bättre socialt sammanhang där studenter kan stötta varandra. Dessutom gynnas särskilt studenter från hem som saknar akademisk bakgrund av mer undervisningstid. UKÄ:s senaste årsrapport visar att snedrekryteringen till högre utbildning fortsatt är hög. Därför är mer undervisningstid viktigt även ur denna aspekt.
Om lärosätena värnar om sin autonomi behöver de visa att de är ansvarsfulla nog för den, och prioriterar lärarutbildningarna. Om politikerna värnar om vår kunskapsnation behöver de visa att de menar allvar, och sluta skära ned genom att göra avdrag på utbildning.
Adam Kedert
Ordförande Sveriges Lärarstudenter
