Vid Karlstads universitet beskrivs vårens upphandlade AI-verktyg som en ”assistent”. Studenter och lärare uppmanas att använda det för att effektivisera sina studier respektive forskning och stimulera ”kreativa processer” och ”djupare insikter”. Linnéuniversitetet är inne på samma spår och beskriver GAI, generativ artificiell intelligens, som en ”personlig handledare”. För studenten kan den agera alltifrån ”bollplank” och ”studiekamrat” till ”meningsmotståndare” och ”bedömare av din nuvarande kunskapsnivå”. Liknande tongångar, om än mer nyanserade, uttrycks till exempel i Umeå, Örebro och Lund.
Kristian Petrov
Docent i idéhistoria, Karlstads universitet
De flesta universitet intar en omfamnande hållning till GAI, även om de nämner mindre risker med rättsosäker examination, ojämlik tekniktillgång, delande av personuppgifter och upphovsrättsskyddat material. Emellertid reflekterar policydokumenten en aningslös syn på GAI:s implikationer för den akademiska kunskapen, vilket vi nyligen ventilerade i ett annat sammanhang (SvD 2 maj och 18 maj). Men det finns också en annan aspekt, som är något av elefanten i rummet, nämligen det obefintliga riskmedvetandet om teknikens konsekvenser för människa och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv.
Alla universitet har hållbarhetsmål i enlighet med högskolelagen. Linnéuniversitetet framhäver att universiteten ”har en nyckelroll i omställningen mot hållbara och rättvisa samhällen”. Därför ska ”hållbarhet i bred bemärkelse integreras i strukturer och kulturer i hela [verksamheten]”. Lunds universitet beskriver, i likhet med Karlstads universitet, studenterna som spjutspetsar i arbetslivet för att skapa hållbar utveckling och därför är det av yttersta vikt att vi inom universitetet ”lever som vi lär”, med ”resurseffektiv verksamhet, med minimerad klimat- och miljöpåverkan”.
Patrik Möller
Fil.dr i idéhistoria, Karlstads universitet
GAI behöver mänskliga data – men också extrema processorkrafter (Yle 2 april 2023). Chattboten GPT-3 förbrukade nästan 1 300 000 kWh el, motsvarande 552 ton koldioxid, för att tränas på språkmodeller. Den siffran inkluderar inte vad den kostat när den satts i användning. Ett riktmärke ges av efterträdaren Chat GPT, vars server, när frågor ställs till den, troligen förbrukar mer än en halv miljon kWh om dagen. Det finns västländer som inom några år behöver lägga uppemot 30 procent av sin elproduktion på att underhålla serverhallar för datatrafik (Irish Times 3 maj 2022).
Konsekvenserna är emellertid inte bara el och koldioxid utan en alltmer omfattande global utvinning av kritiska metaller, till chip, processorer, batterier och servrar, som i undanskymda delar av Afrika och Asien är potentiellt förödande för såväl ekosystem som mänskliga rättigheter. Siddharth Kara beskriver i Cobalt Red (2023) hur farliga restprodukter läcker ut i grundvattnet, hur den biologiska mångfalden förstörs och hur kidnappade barnarbetare fyller de livsfarliga gruvorna. I Sverige hotas en av samernas sista vildmarker av nya planer för gruvdrift och batterifabriker.
Den maskinella inlärning som GAI bygger på kräver även mänskligt arbete i annan form. Bara i Filipinerna finns över två miljoner underbetalda och rättslösa arbetare som gör de västerländska AI-tjänsterna ”intelligenta”. Genom den fattiga världens repetitiva arbete med sortering, märkning och testning av data poleras och förädlas prestationen hos den rika världens textrobotar. Journalisten Vendela Engström, som åberopar antropologen Mary L. Gray och datavetaren Siddharth Suri, beskriver hur Microsoft, Google och Amazon bärs upp av en armé av osynliga spökarbetare, ”som får internet att verka smart”. Bakom den digitala ”assistenten” eller ”personliga handledaren”, som svenska universitet utlovar lärare och studenter, gömmer sig en människa av kött och blod, som paradoxalt nog behandlas som en maskin.
Poängen med ett verktyg är att man använder det när det är lämpligt; en hammare kan inte användas som en skruvmejsel och vice versa. Och ibland behöver man för uppgiften inget verktyg alls. Bara det borde mana till eftertanke hos de policymakare på lärosätena som förordar urskillningslös integrering av GAI på alla program och kurser. Med tanke på att tekniken inte heller är socialt eller miljömässigt hållbar borde detta inte vara för mycket begärt.
Kristian Petrov
Docent i idéhistoria vid Karlstads universitet, medlem i tankesmedjan Humtank
Patrik Möller
Fil.dr i idéhistoria vid Karlstads universitet
Generativ artificiell intelligens
GAI är en ny generation AI som utifrån enkla instruktioner tar fram ny text, bild, röst, musik, video eller programkod med hjälp av generativa språkmodeller. Det nya är att tekniken inte bara stödjer människans kognitiva förmågor utan imiterar och därmed principiellt ersätter dem.
