Livslångt lärande har varit på agendan inom politik och policyutveckling under lång tid. På internationell nivå har såväl OECD som EU och FN högt ställda ambitioner om medborgares möjligheter att utvecklas genom lärande under livets olika skeden.
Redan 2016 pekade Riksrevisionen (RIR 2016:15) på att universitet och högskolor har en viktig roll gällande samhällets kompetensförsörjning genom att erbjuda livslångt lärande till yrkesverksamma. Liknande skrivningar finns nu i högskolelagen (1992:1434, § 5) som sedan 2021 anger att högskolorna i sin verksamhet ska främja ett livslångt lärande. Den högre utbildningen är en viktig del av det ekosystem av aktörer som arbetar med lärande i Sverige idag – vi utbildar och fördjupar kunskaper hos studerande i olika åldrar, inom olika yrken och akademiska områden.
Karin Bredin
Docent i företagsekonomi, Linköpings universitet
På lärosäten runt om i landet är vi många som arbetar med och för livslångt lärande. Vi vill därför slå ett slag för högskolors och universitets möjligheter att bidra till samhällets höga ambitioner om livslångt lärande genom uppdragsutbildning till yrkesverksamma. Med uppdragsutbildning menas här avgiftsfinansierad utbildning som högskolor och universitet kan erbjuda organisationer för kompetensutveckling av personal.
Ska universitet och högskolor verkligen sälja utbildningar och konkurrera med konsulter och vinstdrivande företag på utbildningsmarknaden? Nej, uppdragsutbildning innebär något annat. Högskolesektorn inte bara kan, utan ska erbjuda samhället utbildningar som vilar på vetenskaplig grund. Uppdragsutbildning ger organisationer tillgång till kompetensutveckling genom utbildning på högskolenivå som är både verksamhetsanpassad och skräddarsydd. Avgiften för uppdragsutbildningar sätts utifrån principen full kostnadstäckning eftersom vi som lärosäte och myndighet inte ska sträva efter vinst. Kunskapsspridning är en del i vårt samhällsuppdrag.
Erica Byström
Fil. dr i pedagogik, Linköpings universitet
Inte sällan undervisar universitetslärare inom områden där de också, som forskare, är delaktiga i fältets kunskapsproduktion. Uppdragsutbildning ger möjlighet för organisationer – vare sig de verkar inom offentlig verksamhet, det privata näringslivet eller inom ideell sektor – att dra nytta av lärarnas erfarenhet från både utbildning och forskning. Lärare ges samtidigt möjlighet att hålla sig ajour med praktiken och få insikter från yrkesverksamma, vilket i sin tur kan höja kvaliteten även i grundutbildning och forskning.
Uppdragsutbildning, menar vi, bör bli en mer självklar del av lärosätens verksamhet och lärares vardag. Vi som arbetar dagligdags med dessa frågor vill här särskilt lyfta två prioriterade områden som vi menar att lärosäten skulle kunna arbeta mer aktivt med för att nå dit.
Gizeh Perez-Tenorio
Docent i cell- och molekylärbiologi, Linköpings universitet
Det första är att synliggöra det erbjudande om lärande i arbetslivet som uppdragsutbildning utgör för organisationer av olika slag. Först och främst handlar det om att öka kännedomen om uppdragsutbildning hos organisationer och företag med behov av kompetensutveckling på högskolenivå, och därmed också möjliggöra medborgares livslånga lärande. Det handlar om att bli vassare på att synliggöra vilka erbjudanden som finns i termer av uppdragsutbildning. Här menar vi att högskolor och universitet skulle kunna växla upp sitt arbete avsevärt.
Viktor Vesterberg
Docent i pedagogik, Linköpings universitet
Det andra prioriterade området som vi vill lyfta fram handlar om motivationen och förutsättningarna för lärare och forskare att faktiskt bedriva och utveckla utbildningar till yrkesverksamma från olika företag och organisationer. För det första ser vi att lärare behöver få information om uppdragsutbildning – att det finns och vad som kännetecknar denna utbildningsform. För det andra menar vi att incitamenten för lärare att engagera sig i uppdragsutbildning, trots att kontinuiteten inte är lika stark som inom grundutbildningen, behöver stärkas. Att som lärare och forskare medverka i uppdragsutbildning kan ge värdefulla kunskaper om yrkeslivets viktiga utmaningar och frågor, inte minst för dem som är engagerade inom professionsutbildning. Lärosätena behöver öka erkännandet för det viktiga, men ibland något förbisedda, uppdraget att samverka med det omgivande samhället. Samverkan genom uppdragsutbildningar bidrar till det livslånga lärandet som inom politiken har lyfts fram som centralt för samhällets hållbara utveckling såväl globalt som lokalt och borde därför ge substantiella fjädrar i hatten för de lärare som väljer att engagera sig.
Vi är övertygade om att om universitet och högskolor tar sig an dessa utmaningar så stärks möjligheterna att bidra med vetenskapligt förankrad kunskap till det omgivande samhället. Dessutom ges värdefulla insikter som kan stärka relevansen och kvaliteten på såväl grundutbildning som forskning.
Karin Bredin
Docent i företagsekonomi, Linköpings universitet
Erica Byström
Fil. dr i pedagogik, Linköpings universitet
Gizeh Perez-Tenorio
Docent i cell- och molekylärbiologi, Linköpings universitet
Viktor Vesterberg
Docent i pedagogik, Linköpings universitet
