Tydlig metod för auskultation kan stärka kollegiet

Innan hon och de två kollegorna år 2019 startade projektet i sitt lärarlag på institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet, hade de flera gånger auskulterat hos varandra. Och detta är Jeanna Wennerbergs bild av hur auskultationer oftast går till: kollegor som redan är vänner observerar varandra på eget initiativ, men många lärare saknar den erfarenheten och lärdomarna stannar hos några få.

När lärarna på den egna institutionen uttryckte en vilja att samarbeta mer utvecklade de därför en metod för att auskultera mer strukturerat inom kollegiet.

En bärande idé i denna modell är att läraren som blir observerad i förväg ska berätta vad hen vill ha återkoppling på. Personen som auskulterar ska inte framföra oombedd kritik på andra områden, men kan så klart använda sina övriga reflektioner för sitt eget lärande.
– Det finns en psykologisk poäng att vara överens om vad återkopplingen ska fokusera på, säger Jeanna Wennerberg.

Det kan göra det mindre läskigt att bjuda in en kollega att observera ens undervisning, liksom göra det lättare för kollegan att framföra sin konstruktiva kritik efteråt.

En annan viktig del i modellen är att den som auskulterar använder sig av en mall med stödjande observationsfrågor utifrån den återkoppling som läraren vill ha, till exempel ”Läraren som talare”, ”Undervisningsinnehåll”, ”Studenternas lärande”, ”Särskilt begärd respons” eller ”Förutsättningslös respons”.

Deltagarna började med ett gemensamt möte där de kom överens om hur auskultationerna skulle gå till och justerade i de föreslagna mallarna. Detta gjorde det lättare att sedan be att få auskultera hos en kollega, oavsett relationer eller hierarkier i övrigt.

Inför varje auskultation träffades de två personerna för att gå igenom kursens innehåll och önskad respons. Strax efter auskultationstillfället hade de återkopplingsmötet, även det med en stödmall till hjälp.
– Men man kan inte förutse allt man kommer att lära sig när man auskulterar. Man kanske upptäcker att läraren ställer jättebra kontrollfrågor, eller bemöter studenter på ett briljant sätt. Samtidigt är det bra att se att kollegorna inte alltid är superlärare heller, säger Jeanna Wennerberg.

Löpande efter att ett antal auskultationer hade genomförts samlades fem till sex lärare med en samtalsledare för att fånga upp hur auskultationerna hade fungerat liksom reflektioner och idéer på undervisningen från ett verksamhetsperspektiv.
– Det kunde handla om att progressionen inte stämmer mellan olika kurser eller behov av bättre digitalt stöd.

Efter att projektet avslutades har auskultationer och kollegiala möten om undervisningen fortsatt av egen maskin.
– Det har blivit ett sätt som vi jobbar på i arbetslaget, en öppen-dörr-policy, säger Jeanna Wennerberg.

Under terminen som projektet pågick hade lärarna fått tid avsatt för att delta: tre timmar per auskultation. Det visade sig vara välinve­sterad tid för att höja undervisningskvaliteten och – lusten på institutionen. Forsknings­artiklarna om auskultationsprojektet liksom metodens instruktioner och mallar finns också öppet tillgängliga på su.figshare.com.
– En sådan här modell skulle kunna utvecklas till en kollegial högskolepedagogisk kurs som lärosätet håller i och som leder till högskolepoäng eller ett diplom för meriteringens skull, säger Jeanna Wennerberg.

Oberoende av kollegorna vid Stockholms universitet, började institutionen för språk, litteratur och lärande vid Högskolan Dalarna ett auskultationsprojekt vårterminen 2023.

De inledde och avslutade också terminen med möten tillsammans med det deltagande kollegiet. Däremot utgick de inte från några mallar eller förutbestämda önskemål om återkoppling vid auskultationen.
– Men återkopplingen måste naturligtvis ges med stor respekt och baseras på tillit, säger Céline Rocher Hahlin som är universitetslektor i franska och en av deltagarna.