Högskolan Dalarna går med ekonomiskt underskott varför man varslade 20 tjänster i januari. Varslen ligger på hela lärosätet, både på institutioner och på det gemensamma verksamhetsstödet.
– Vi har helt enkelt en för stor kostnadsmassa i relation till våra intäkter – hur många studenter vi utbildar, säger högskoledirektör Katarina Hedlund Johansson.
Hon påpekar att högskolan under och efter pandemin utbildade fler studenter än man hade anslag till och behövde då rekrytera mer personal. Det tärde på myndighetskapitalet.
– Vi har dröjt kvar med den kostnadsmassan trots att vi inte producerar på samma nivå längre. Så vi måste vidta ganska skarpa åtgärder nu för att hamna rätt. Men tyvärr ser vi inte att det är tillräckligt utan jag är rädd för att vi under hösten kommer att behöva gå ut med nya varsel inför 2025.
Michail Tonkonogi, vice ordförande i Saco-S-föreningens styrelse vid Högskolan Dalarna, är kritisk till hur högskolans ledning har skött ekonomin.
– Man har misskött högskolans ekonomi under en längre tid. Det är ju inget akut som har hänt utan högskolan har gått back under ett antal år. Tidigare har det funnits myndighetskapital som man kunde använda, men det har successivt ätits upp, säger han.
Michail Tonkonogi är också mycket kritisk till hur högskolans ledning sköter uppsägningsprocessen.
– Arbetsgivaren gör saker i fel ordning, det är inkompetens på alla tänkbara sätt. Vi från den fackliga sidan behöver hela tiden agera som juridisk rådgivare, vilket vi egentligen inte ska göra, men vi är ju måna om våra medlemmar och måste se till att allt går rätt till.
Nyligen varslades 12 universitetslärare om uppsägning efter att 14 redan fått avgångspaket vid Högskolan i Borås, något som Universitetsläraren skrivit om tidigare. Orsaken är färre studenter som söker lärarutbildningarna, vilket har gett ett ekonomiskt underskott.
Enligt Åsa Söderlind, tillförordnad akademichef för Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, fanns inga andra alternativ.
– Personalkostnaden är ju den helt dominerande kostnaden för lärosäten. Den är så mycket större än alla andra kostnader så det har blivit oundvikligt, tyvärr, säger hon.
En uppsägningsprocess är även i gång på Göteborgs universitet. Från början var det ett tjugotal lärare vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande som riskerade uppsägning.
Nu är uppskattningen att man kommer att behöva varsla motsvarande tio heltidsekvivalenter om uppsägning.
Orsaken är främst att antalet studenter som söker förskollärarprogrammet minskat.
– 2014 skedde en stor utbyggnad och på fyra år så dubblerades storleken på förskollärarprogrammet men nu är vi tillbaka på den nivån som var innan expansionen, säger Åke Ingerman, dekan vid utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Han menar att man förlorar värdefull kompetens vid uppsägningar, men också att själva processen har en negativ inverkan på verksamheten.
– Det är ju förstås mycket oro och all energi går åt till det här limbotillståndet som man befinner sig i nu, och det gör ju att framtidstron kanske sviktar.
I höstas hotades sju lärare att sägas upp på Institutionen för hälsa, lärande och teknik vid Luleå tekniska universitet.
– Under övertalighetsprocessen slutade personer av andra anledningar och vi tittade också på pensionslösningar, så i slutänden behövde vi bara varsla tre personer, säger Maria Johansson, prefekt på institutionen.
Anledningen till nedskärningarna var en minskning av antalet platser på sjuksköterskeutbildningen.
– Under pandemin skulle vi möta efterfrågan och öka antalet studenter. Och då gjorde vi en hel del anställningar. Efter pandemiåren minskade antalet studenter igen på sjuksköterskeprogrammet och då hade vi för många tillsvidareanställda.
