”Undervisning på svenska är inte realistiskt”

Tidigare var hon ansvarig för en kurs som går under första året på skogsvetarprogrammet på SLU i Umeå. Kursen skulle ges på svenska men av tio lärare var det bara fem som kunde undervisa på svenska. Litteraturen var också på engelska, det finns inga böcker inom molekylär växtbiologi på svenska över gymnasienivå.

Judith Lundberg-Felten påpekar att lärosätena inte anställer forskare efter språkkunskaper utan utifrån vetenskaplig meritering och då blir en stor andel engelskspråkiga lärare inom naturvetenskapliga ämnen.
– Om man säger att all undervisning på grundnivå ska vara på svenska kan många internationella forskare inte bidra till undervisning på denna nivå och får svårare att pedagogiskt meritera sig. Då blir det en form av diskriminering.

Judith Lundberg-Felten menar att språkfrågan är ett dubbelt problem där både lärare och studenter hamnar i kläm. Exempelvis, eftersom studenterna vid examinationen kan svara både på svenska och engelska kan det medföra att en del lärare som inte kan svenska ska bedöma svar från studenterna på svenska.

För att underlätta för studenterna har institutionen tagit till en rad åtgärder.
– Vi erbjuder studenterna att ställa frågor på svenska under föreläsningarna så länge lärarna förstår det och kan svara på det. När de inte kan svara ber de studenterna att upprepa sin fråga på engelska.

Man har tagit fram ordlistor med facktermer på svenska och på engelska och en definition på engelska. Ibland kan studenterna få tillgång till ordlistorna på tentorna.

Vidare har man dragit ned på hur mycket litteratur studenterna måste läsa. Vissa abstrakta och teoretiskt svåra uppgifter har man också förenklat.
– Vi såg att språk och ämnesinnehåll tillsammans gjorde det väldigt svårt för många studenter. När vi inte kan undvika att uppgifter är på engelska på grund av exempelvis engelskspråkig litteratur ingår, har vi förenklat innehållet så att utmaningen inte är så stor. Men det känns inte rätt att jämt behöva dra ner på nivån. Man vill ju kunna hålla den nivå som studenterna behöver komma upp i.

Man har också stöd i Språkverkstaden på universitetsbiblioteket men trots det är språkfrågan ett dilemma menar Judith Lundberg-Felten.
– Största delen av undervisning på masternivå är på engelska och studenterna måste få möjlighet att successivt komma upp till en nivå att de klarar av den. De kan inte förväntas att plötsligt kunna gå över till engelska från år tre till år fyra. Därför känns en blandning av svenska och engelska i undervisningen på grundnivå inte fel.

Hur bra fungerar de här sätten att försöka väga upp språkförbistringen?
– Varje gång kursen går gör vi insatser. Samtidigt ser vi att det varje gång blir kritik från studenterna i kursvärderingen kring språkutmaningen, som även kan innefatta kritik mot enstaka lärares brytning, säger Judith Lundberg-Felten.

Hon avslutar:
– Jag skulle gärna vilja att vi så småningom kommer fram till en lösning som passar fler och där flerspråkighet i undervisning på grundnivå ska ses mer som en tillgång än ett hinder. Jag tror att det finns många institutioner som kämpar med det här och det hjälper inte att blunda för problemet. Att sätta ord på utmaningen, diskutera olika lösningar och inspireras av varandra ser jag som en viktig del av lösningen.