Missnöje med doktorandstege i Örebro – men inte vid KI

Doktorandenkäter vid Örebro universitet bekräftar bilden av godtycklighet i den prestationsbaserade lönestegen. Karolinska institutet har en helt tidsbaserad stege – och såväl doktorander som arbetsgivaren är nöjda.

27 mars, 2024
Yatzyspel med tärningar som bildar en stege
Systemet med lönestege för doktorander vid Örebro universitet är godtyckligt, menar doktorandrepresentanten CJ Giles.

Universitetsläraren har tidigare berättat om en växande kritik mot doktorandstegen på flera lärosäten där löneförhöjningarna baseras på prestation, eftersom det har lett till godtycklighet i bedömningarna. Att så är fallet också vid Örebro universitet bekräftas av en enkät som doktorandrepresentanter genomförde på fakulteten för humaniora och socialvetenskaper redan för ett år sedan.

I den gav de 37 svarande doktoranderna en splittrad bild av hur löneuppflyttningar går till, på basis av vad och vem som fattar beslutet. Flertalet beskrev att de fick ta allt ansvar för uppflyttning själva, och en beskriver att handledaren inte känt till doktorandstegen.

CJ Giles är doktorandrepresentant på fakultetsnivå såväl som i universitetsstyrelsen. Hens bild är att dekanen tagit problemen på allvar, men lyft frågan till central nivå eftersom den rör alla doktorander vid universitetet, och att den nu ligger hos HR.

”Frågan inte på vårt bord”
Det är också till HR-avdelningens förhandlingschef Teresa Widlund som Universitetsläraren hänvisas med sina frågor till universitetet. Hon har dock inte tagit del av enkätens resultat, bara förstått att frågan om doktorandstegen tagits upp under hösten.
– Men det är oerhört viktigt att vi har en modell som säkerställer att det görs en saklig bedömning.

 

Teresa Widlund

Förhandlingschef, HR-avdelningen, Örebro universitet

Är bedömningarna sakliga i dagsläget?
– Jag kan i nuläget inte svara på det. Fackliga företrädare har inte lyft frågan, men det kan finnas skäl att göra en genomlysning.

Teresa Widlund säger att frågan inte ligger på HR:s bord nu.
– Vi har inte landat i var och om frågan ska utredas.

Vad skulle krävas för att HR ska plocka upp frågan och göra en genomlysning?
– Ytterst ett beslut av universitetsledningen.

CJ Giles blir förvånad när hen hör svaret från HR.
– Då undrar jag på vems bord frågan ligger nu. Den här processen har pågått i ett år. Jag har haft förståelse för att beslut på universitetet inte går snabbt, så jag kanske inte har pushat som jag borde ha gjort.

Hen har inte tagit upp frågan med facket, eftersom hen upplevde att den drevs internt ändå.

– Men om HR behöver höra från facket för att driva frågan så måste vi så klart ha med facket.

CJ Giles

Doktorandrepresentant, Örebro universitet

Universitetsläraren vill intervjua dekanen liksom det universitetsgemensamma fakultetskansliet som ska ha varit involverat i frågan, men hänvisas bara tillbaka till HR.

Dekanen Susanne Strand svarar sedan ändå per mejl:

”Det stämmer att jag tagit resultaten på stort allvar och att jag lyft frågan vidare. Det som är viktigt är att bedömning av när doktorander når nästa steg i doktorandstegen ska göras på ett likvärdigt sätt.”

Hon fortsätter:

”Exakt hur det ska gå till är den fråga som vi arbetar med just nu och har som en prioriterad fråga.”

Problem även vid annan fakultet
Att problemen inte bara rör hennes fakultet blev ännu tydligare genom universitetets doktorandenkät som genomfördes på fakulteten för ekonomi-, natur- och teknikvetenskap 2023. Av de 33 doktorander som besvarade den uppgav ungefär en fjärdedel att de inte hade flyttats upp enligt doktorandstegen – lika många visste inte om de hade gjort det eller inte.

Bristen på information är ett problem. Först när Universitetsläraren påpekar att det inte finns någon sökbar information om doktorandstegen på universitetets öppna hemsida rättas det till, men bara lönenivåerna för de olika stegen publiceras. Den enda vidare information som universitetet kan ge är att uppflyttningarna sker vid motsvarande 60, 120 och 180 högskolepoäng.

”Inga ytterligare riktlinjer finns, snarare en utarbetad praxis sedan många år på institutionerna”, skriver Teresa Widlund i ett mejl.

”Att hela systemet ska baseras på de få personerna känns orimligt. Det finns andra sätt att hantera dem än att straffa alla med ett godtyckligt lönesystem.”

CJ GILES

CJ Giles skulle vilja ha en helt tidsbaserad doktorandstege. Ett argument mot en sådan är att doktorander inte alltid presterar som förväntat.
– Att hela systemet ska baseras på de få personerna känns orimligt. Det finns andra sätt att hantera dem än att straffa alla med ett godtyckligt lönesystem, svarar hen på det.

Tidsbaserad modell uppskattad vid KI
Vid Karolinska institutet, KI, är lönestegen helt tidsbaserad.

– Den samlade bilden jag har från arbetsgivarhåll, verksamheterna och ansvariga för forskarutbildning är att denna modell fungerar bra och att man är nöjd med den. Vi har väletablerade rutiner för uppflyttningar, säger Peter Gustafsson som är enhetschef på HR-avdelningen. 

Leo Gkekos, ordförande i Medicinska föreningens doktorandsektion, bekräftar att den tidsbaserade lönestegen vid KI fungerar bra. Han berättar i ett mejl att delar i avhandlingsarbetet kan ta olika lång tid beroende på forskningen i fråga. Att uppflyttningen i stegen görs utifrån ett objektivt kriterium betyder därför mycket för att minska stressen hos många doktorander.

Vad gör KI om en doktorand inte presterar som förväntat?
– Det är en kvalitets- och genomströmningsfråga. Vi jobbar aktivt och såväl övergripande som individuellt med obligatoriska uppföljningar av studieplanen, och studierektorerna har ansvar att följa upp eventuella problem. Det kan finnas många olika anledningar till att en doktorand inte presterar, säger Peter Gustafsson.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023