Hatet kom från ingenstans. Två år efter den andra upplagan av Sexualpädagogik der Vielfalt (Sexualpedagogikens mångfald) hade publicerats hamnade en av dess huvudförfattare, sociologen Elisabeth Tuider, professor vid Kassels universitet, i en spiral av digitala angrepp och attacker.
– Gränsen passerades snabbt, så fort mord- och våldtäktshoten började komma, säger Elisabeth Tuider i dag, tio år senare.
Boken, som bland annat angav nya pedagogiska metoder i den tyska sexualundervisningen, hade provocerat en lärare till att starta ett upprop. Snart följde artiklar i den tyska pressen. Och med dem hat och hot.
– Det var som en eldsvåda. Jag fick bra stöd från universitetet. Samtidigt märktes också en institutionell hjälplöshet. Det fanns ingen rutin för den här sortens kontroverser, säger Elisabeth Tuider.
Elisabeth Tuider
Professor vid Kassels universitet
I dag är beredskapen en annan. Sedan sommaren 2023 finns Scicomm-Support, ett landsomfattande hjälpnummer för drabbade forskare som behöver stöd och råd.
– Det kan handla om kampanjer i sociala medier, anonyma mejl eller hotfulla situationer i samband med en föreläsning. Även fall av stalkning förekommer, säger Matthias Fejes, presstalesperson på Dresdens universitet och en av dem som leder arbetet med Scicomm-Support.
Initiativet vänder sig till forskare inte bara i Tyskland, utan även i Österrike och Schweiz. 30 experter från framför allt lärosätenas kommunikationsavdelningar är knutna till projektet. De arbetar frivilligt efter ett rullande schema där två personer veckovis ansvarar för att hålla det särskilda telefonnumret öppet, från tidig morgon till sen kväll, 365 dagar om året. Det går också att kontakta hjälplinjen via mejl.
– Vi ger råd på tre olika nivåer. Den första handlar om att väldigt konkret reda ut vilken situation den drabbade hamnat i. Vad är det till exempel för tweets eller mejl som denne har fått och hur kan man reagera på dem? Den andra nivån är juridisk. Där arbetar vi med ett advokatkansli för situationer som inte kan lösas på den första nivån, till exempel vid felaktiga och tendentiösa framställningar i media. Den tredje nivån handlar om att förmedla psykologiskt stöd, säger Matthias Fejes.
Planer finns även på att erbjuda lärosätena utbildning. Redan under våren hålls workshops för utsatta forskare.
– Systemet är inte resilient nog, säger Matthias Fejes.
Drabbas gör inte bara forskare inom polariserande fält, som klimat, genus och migration. Även humaniora, biologi och ekonomi utsätts, menar Fejes. En studie över problemets utbredning i Tyskland kommer att presenteras under våren. Den är delvis baserad på data från Scicomm-Support, som inte vill redovisa egen statistik innan studien är släppt.
– Men det går inte en vecka utan att vi blir kontaktade. Vetenskapsfientlighet har blivit ett generellt problem. Ökade klyftor i samhället mellan rik och fattig, bildad och obildad gör att det i vissa samhällsskikt har uppstått en skepsis mot vetenskapen. Det är alarmerande, säger Matthias Fejes.
Matthias Fejes
Presstalesperson på Dresdens universitet
Även fackliga organisationer är bekymrade över utvecklingen. Men deras ansvar för att stötta sina medlemmar är inte tydligt, menar Matthias Neis, som leder avdelningen för sociala tjänster, utbildning och forskning på Verdi, Tysklands näst största fackförbund.
– Det är inte alltid klart i vilken roll man agerar på sociala medier; som privatperson eller som anställd vid en tysk högskola, säger han.
Elisabeth Tuider är fortfarande måltavla för angrepp, om än mer sällan. Situationen för tio år sedan hanterade hon bland annat genom att vetenskapligt börja undersöka dynamiken bakom hatet.
Detta är Hjälplinjen
Scicomm-Support
- Startade sommaren 2023 för forskare som upplever hot och trakasserier i Tyskland, Schweiz och Österrike.
- Initiativet drivs av Bundesverband Hochschulkommunikation och Wissenschaft im Dialog och är en del av KAPAZ, ett treårigt projekt som också bedriver forskning på vetenskapsfientlighet i Tyskland.
