Att Handelshögskolan i Stockholm inför högskoleprov som behörighetskrav är ett underkännande av gymnasieskolans betygssystem och förödande för tilltron till det svenska skolsystemet.
Handels motiverar sitt beslut med att glädjebetyg från gymnasieskolor är ett omfattande problem. Konkret kräver Handels att sökande från och med hösten 2025 ska ha ett resultat på högskoleprovet på minst 1,25.
Notera att det inte är en särskilt hög poäng, i själva verket långt från något man kan kräva av högpresterande blivande studenter. Medelpoängen på högskoleprovet är 1,0 och max är 2,0. Säger en del om nivån på problemet.
Att Handelshögskolan inte litar på att gymnasieskolan kan leverera de bästa studenterna kan ses som ett underkännande av det svenska skolsystemet. Problemet är inte heller nytt, Skolinspektionen har under en lång rad år granskat och funnit problem med rättvisande och likvärdiga betyg både i grund- och gymnasieskola.
Med rätta har Handelshögskolans beslut följts av starka reaktioner i pressen. Paula Neuding skriver på ledarplats i Svenska Dagbladet: ”Det som omtalas som ’betygsinflation’ behöver ses för vad det är – korruption som går ut över ungas livschanser.”
Det fodrar inte så stor fantasi för att inse att de uppblåsta betyg som Handels reagerat på torde drabba alla utbildningar med konkurrens om platserna.
Att elever från skolor med orättvist höga betyg konkurrerar ut andra är både en rättvisefråga och en kvalitetsfråga. Om studenter med sämre förkunskaper kommer in i stället för studenter med bättre kunskaper är det rimligtvis ett allvarligt problem.
Frågan är också vad som händer i andra änden på betygssystemet. Om delar av de föregivet högpresterande eleverna som söker till Handelshögskolan har dåliga förkunskaper – hur är det då med elever som söker till utbildningar med lägre status och lägre betygskrav?
Om de höga betygen från vissa gymnasieskolor är manipulerade så behöver man inte vara särskilt konspiratorisk för att misstänka att en del gymnasier, i stället för att ge eleverna en adekvat utbildning, låter även de låga betygen glida uppåt.
Elever med knappt godkänt kanske inte tränger ut andra studenter, men de kan komma in på högskoleutbildningar med en falsk föreställning om att de har tillräckliga kunskaper för att klara av högre studier. Återkommande vittnesmål från universitetslärare om studenters usla förkunskaper tyder på att så är fallet.
Om en betydande andel av studenterna har dåliga förkunskaper, dålig studieteknik och motivation samt en bristande förmåga i att formulera sig i skrift måste det rimligen påverka undervisningen negativt och vara ett sänke för kvaliteten på utbildningarna.
Sannolikt är att den brist på kvalitetssäkring i gymnasieskolan som Handelshögskolan satt fingret på fortplantar sig uppåt i systemet och orsakar problem i högskoleutbildningar. I en debattartikel i tidningen Curie påpekar UKÄ att ett välfungerande utbildningssystem också är en förutsättning för forskning av hög kvalitet.
Handelshögskolan har uppmärksammat ett missförhållande som är förödande för tilltron till det svenska skolsystemet. Och om inte Handelshögskolans dramatiska regeländring, och motiveringen till den, sänder konvulsioner genom Skolsverige är det något fundamentalt fel.
En kvalitetssäkring av gymnasieskolan borde nu stå mycket högt på agendan för utbildningspolitiker som värnar kvaliteten i högskolan.
