– Det är förvånansvärt många som inte läser instruktionerna ordentligt. Vi pratade om det på ett redaktionsmöte senast i dag. Och en redaktör berättade att hon fått refusera ovanligt många artiklar direkt för att de inte passade tidskriftens ämne, säger Sofie Wennström.
Sofie Wennström
Stockholm University Press
Det låter som ett slöseri med tid, för alla inblandade. Hur blev det så?
– Jag tror att forskarna gör sitt bästa utifrån förutsättningarna de har, men jag ser ofta att de har alltmer bråttom. De upplever att de behöver publicera mer och fortare, men fort och mycket är inte alltid bra.
Sofie Wennström har jobbat i den vetenskapliga förlagsbranschen i 20 år. Först på ett stort kommersiellt förlag, och sedan 2014 på Stockholm University Press som publicerar vetenskapliga tidskrifter och böcker med sakkunniggranskning och öppen tillgång.
Hon har förståelse för att man i slutet av en lång forskningsprocess kanske inte alltid orkar anpassa sitt manus perfekt till ytterligare en mottagare, utan skickar in och hoppas att det kan fixas senare i processen.
– Men det kan absolut minska chanserna att få manuset antaget. Har tidskriften fått tio manus, men bara har plats för fem, så kan redaktören komma att välja dem som inte kräver så mycket jobb.
För att öka chanserna att få ditt manus antaget ska du först välja tidskrift och förlag med omsorg. Det är inte nödvändigtvis de mest prestigefulla tidskrifterna som ger din forskning bäst genomslag, påpekar Sofie Wennström.
– Det är bättre att hitta rätt läsekrets, de som forskar på samma ämne och som du kanske kan samarbeta med i framtiden.
För att förstå hur en tidskrift tolkar sin läsekrets och vad för slags forskning den publicerar bör du läsa dess policy, liksom titta igenom dess publikationer. Sofie Wennström rekommenderar också hemsidan thinkchecksubmit.org som stöd för att identifiera skillnaderna mellan seriösa och oseriösa förlag och tidskrifter.
När du valt tidskrift ska du se till att följa dess instruktioner för vad ett manus ska innehålla, hur det ska se ut och hur det ska lämnas in. Våga ställa frågor till redaktören om något är oklart.
Är du osäker på om din forskning ens passar tidskriften kan du skicka en kort fråga om det innan du går igenom hela inlämningsprocessen.
– Det är ganska vanligt att redaktörerna får in halvfärdiga manus. Men tidskriftens redaktionella process går ut på att bedöma den vetenskapliga kvaliteten, inte att hjälpa till att skriva artikeln åt någon, säger Sofie Wennström.
Brister i referenshanteringen är en vanlig fallgrop. Likaså att tillstånd saknas för upphovsrättsskyddat material.
Språket är viktigt för att redaktören, och i nästa led sakkunniggranskarna, ska förstå forskningsresultatet.
– Det kanske finns redaktörer som gärna gör språkgranskningar, men man ska inte ha den förväntningen på processen utan det ska man ha ordnat innan. Är man osäker på språket ska man ta hjälp av någon.
”Det är jätteviktigt att skriva en bra titel för att artikeln ska hittas.”
Skriv inte för långt. Skriv kort och kärnfullt.
– Och det är jätteviktigt att skriva en bra titel för att artikeln ska hittas och locka till läsning. Den ska vara saklig och kan vara ganska innehållsrik. Kärnbudskapet och nyckelorden ska finnas där, säger Sofie Wennström.
Hon understryker att det är väldigt ovanligt att ett manus accepteras direkt, utan ändringar.
– En ganska vanlig kommentar är att man inte hittar fram till budskapet för att det är för mycket som är i vägen.
Bättre manus – bättre chans
- Alla tidskrifter och förlag har sin nisch och sina regler. Se till att du följer dessa.
- Håll en hög språklig nivå. Anlita experthjälp om du behöver.
- Glöm inte frågor om upphovsrätt och dataskydd.
