I Stockholms kulturliv under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns ett intresse för spiritismen. Det vill säga tron på att det går att kommunicera med andar och att det är någonting bra som det går att lära sig något av, säger Julia Falk.
– Även om inte jättemånga var spiritister, är det här ett samhällsskikt och en tid som är ganska omskriven. Stockholms kulturliv under slutet av 1800-talet är en betydelsefull period med många betydelsefulla personer och för att förstå den bättre så tror jag att vi måste förstå spiritismen bättre.
Blandning av tro och vetenskap
Det hon vill lyfta fram är hur de som faktiskt var spiritister blandade en kristen grund och tron på andar med vetenskapsanspråk. I en tid då både kyrkans och naturvetenskapens roll i samhället var under förändring.
– De menade att man genom spiritismen kunde göra en brygga mellan naturvetenskap och kristendomen, och då vetenskapligt bevisa kristendomens mirakel. De upplevde en kris i samhället där kristendomen genom naturvetenskapen förlorade sin position som den haft innan. Samtidigt var de väldigt positiva till vetenskapen och ville därför bygga den här bryggan.
Söker medel för nytt projekt
Efter disputationen har Julia Falk tänkt söka forskningspengar på ett projekt om samma tidsperiod, men fokuserat på begreppet psykisk forskning.
– Idag motsvarar det kanske mer det vi kallar för parapsykologi, som handlar om mentala fenomen, som tankeläsning och klärvoajans.
Avhandlingen
Titel: En andlig terra incognita: Spiritismen i det sena 1800-talets Stockholm
Lärosäte: Umeå universitet
Ämne: Idéhistoria
Disputationsdatum: 9 februari 2024
