Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Hon jobbar för mer naturmaterial i våra bostäder

Husmodell. Marwa Dabaieh visar en modell av det hus som hon ritat och som byggts i Lund av lera och halm, med en fasad av trä.

Marwa Dabaieh, arkitekt och forskare vid Malmö universitet, jobbar för att få fram hus som genererar mindre klimatutsläpp och är helt cirkulära.

12 februari, 2024
Emma Larsson

Marwa Dabaieh visar en av delarna i ett kylsystem i lera som hon jobbar på för tillfället.

Det ska kunna användas i lägenheter och hus som behöver kylas under varma sommardagar.
– Jag kom på designen när jag tittade på hur den övre delen av vattenpipor är konstruerade, säger hon.

Systemet kräver ingen elektricitet utan fungerar med hjälp av aerodynamikens lagar och naturmaterial, det är så Marwa Dabaieh helst arbetar, ett av hennes expertområden är passiv kylning.
– Vi siktar på att få till tio graders temperaturskillnad med hjälp av systemet, just nu har vi uppnått sex grader, säger hon.

Innovationen beräknas vara klar till sommaren och testas just nu både i Sverige och i Egypten som Marwa Dabaieh kommer från.

Hon utbildade sig till arkitekt där och kom till Sverige första gången för att delta i en Sida-kurs på Lunds universitet. Efter masterstudier i Egypten sökte hon sig tillbaka till Sverige för doktorandstudier vid Lunds tekniska högskola och en postdok vid dåvarande Malmö högskola.

Hennes expertis är inom hållbar och miljö­medveten arkitektur och de senaste tjugo åren har hon arbetat med det. Intresset för ämnet kommer hemifrån.

Hennes mamma var väldigt fascinerad av den kända egyptiska arkitekten Hassan Fathy som bland annat jobbade för att återinföra lera som byggmaterial.
– Hon pratade mycket om honom, och när jag var 15 år åkte vi till övre Egypten för att se på de historiska byggnaderna där, och sedan bestämde jag mig för att jag ville bli arkitekt. Mamma är en av mina största supportrar i mitt arbete i dag.

Hur skulle du beskriva ditt arbete för någon som inte är insatt i ämnet, vad jobbar du för?
– Jag jobbar för att hjälpa människor att kunna bo bra och hälsosamt utan att behöva betala för mycket för det. Använda naturens krafter mer, de skickar inte så höga elräkningar varje månad.

Marwa Dabaieh fortsätter:
– Vi spenderar nästan 90 procent av vår tid inomhus, mitt mål är att luften där ska bli minst lika bra som den utomhus.

Vi spenderar nästan 90 procent av vår tid inomhus, mitt mål är att luften där ska bli minst lika bra som den utomhus.

Vad är det svåraste med att jobba med hållbarhetsfrågor enligt dig?
– Det finns många utmaningar men attityden är nog den största. Mycket av det vi behöver göra är annorlunda från vad vi lärt oss, det är mycket som behöver ändras.

Hon berättar skrattande att det är väldigt vanligt att hon får frågan ”har det gjorts förut?”, när hon föreslår nya lösningar inom byggsektorn.
– Men om det hade gjorts förut så hade jag ju inte behövt forska på det.

Hon tillägger att det till viss del finns saker som gjorts förut, av det hon jobbar med, men kanske inte exakt likadant. Hon hämtar sin största inspiration från det som kallas folklig arkitektur, där hon främst tittat på hur ursprungsbefolkningar konstruerat sina hus.

Under fyra år studerade hon jordhus i öknen i Egypten vilket för alltid förändrade hennes sätt att arbeta, säger hon.
– Där lärde jag mig ett helt nytt alfabet inom arkitektur. Till exempel använder de hela palmen när trädet inte längre är användbart för att producera dadlar. De använder trädstammen, bladen och grenarna vid byggnadskonstruktion, eller vid tillverkning av dörrar och fönster och till hushållsverktyg, inte bara vissa delar. Ingenting går till spillo, det finns ett helt annat cirkulärt tänkande där.

Det nya alfabetet använder hon dagligen när hon undersöker nya lösningar, men det var kanske främst genom ett praktiskt exempel i Lund som hon kunnat visa upp lösningarna för resten av branschen, och även allmänheten.

Det var under arabiska våren som idéerna till temporära bostäder för flyktingar började formas. Det var ovanligt kallt under 2014 och 2015 vilket gjorde att både barn och äldre dog av kylan i flyktingläger i Mellanöstern, något som påverkade Marwa Dabaieh starkt. 

NATURMATERIAL Marwa Dabaieh jobbar för att vi ska bygga med naturmaterial. I Lund har hon designat ett hus som byggts av bland annat lera och halm.

Hon ansökte om forskningsmedel för att utforma en temporär bostad för flyktingar, en lösning som var anpassningsbar till olika klimat och som även snabbt och kostnadseffektivt kunde ge skydd till människor som tvingats fly från sina hem till säkrare platser.

Resultatet blev ett living-lab-projekt där sju flyktingar har byggt en temporär bostad på 37 kvadratmeter i Brunnshög i Lund. Endast två av dem hade utbildning i måleri och enklare byggnadsarbeten sedan tidigare.
– De andra visste ingenting. Det var avsiktligt eftersom det är en gör-det-själv-process.

I huset har Marwa Dabaieh använt sig av äldre lösningar och tillämpat dem på nya sätt, till exempel genom att bygga en jordkällare under huset som fungerar som kylskåp, dit livsmedel sänks ned.

Enligt henne är huset mer energieffektivt än ett passivhus, det producerar mer förnybar energi än det använder och är helt cirkulärt eftersom man endast använt material som strå, vass, lera och trä.
– När jag visar ett praktiskt exempel händer det grejer. Huset i Brunnshög var en riktig gamechanger för mig.

Konceptet med huset har utvecklats till något som Marwa Dabaieh kallar ”Z free home” och som handlar om att använda det som finns lokalt.
– Det finns en stor och outnyttjad potential för mer lokala och biobaserade material i de nya hus som konstrueras i Sverige. Ta Skåne som exempel, här kan man använda mycket mer halm, vass, sjögräs och lera, i alla fall den lera som inte kan användas till jordbruk, säger Marwa Dabaieh.

Byggbranschen, som är känd som en ganska konservativ bransch, lägger i dag mycket resurser på att sänka sina koldioxidutsläpp och ta fram nya mer hållbara lösningar. Enligt Marwa Dabaieh har det hänt mycket de senaste åren. Men det går fortfarande långsamt, både vad gäller regelförändringar och utbildningsmässigt. Hennes medskick till politiker är att de behöver lyssna lite mer på vad som behövs och prata lite mindre.
– Det finns en anledning till att vi har två öron men bara en mun, de ska användas mer, säger hon.

Marwa Dabaieh vill även lyfta behovet av nya utbildningar, där fler får lära sig att tänka så som hon lärde sig under sina år i öknen.
– Vi behöver hela utbildningar där man lär sig grunden i hur man bygger hållbart, inte bara lite spridda kurser här och där.

Hon har varit med och tagit fram en ny kandidatutbildning vid Malmö universitet som hon kommer att vara programansvarig för. Utbildningen har namnet Hållbar arkitektur och urban gestaltning och är tänkt att ge kunskap om byggnader och byggd miljö utifrån ett socialt, politiskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Det nya programmet håller även kvar Marwa Dabaieh, eller bidrar i alla fall till att hon stannar i Sverige.
– Att vara med och skapa ett sådant här program är en av mina drömmar, så jag vill vara kvar i alla fall i några år till och se hur det utvecklar sig.

Hon älskar att se passionen som finns hos studenterna hon undervisar för att testa nya saker. Samtidigt är det inte helt lätt att som lärare prata om den ohållbara situationen planeten och mänskligheten befinner sig i.
– Jag brukar säga att jag är ledsen för situationen de ärvt från tidigare generationer, men att de ändå måste vara med och ta ansvar, vi har inget annat val än att försöka förändra situationen, vi måste ju försöka.

Marwa i Malmö universitets verkstadslokaler i byggnaden Orkanen. Här har hon tarbetat fram sitt kylningssytem i lera, med inspiration från en vattenpipa.

Marwa Dabaieh jobbar tillsammans med två assistenter, en av dem jobbar från Kairo, dit hon även själv åker ganska ofta, till vad hon beskriver som ett ”fun lab”. På ett tak i Egyptens huvudstad testas flera av de lösningar Marwa Dabaieh och hennes assistenter forskar på, just nu är det kylsystemet i lera som testas.
– Här leker jag med olika lösningar, jag jobbar lite tvärtom kan man säga, ofta tar jag först fram en modell, sedan forskar jag på den, berättar hon.

Det finns uppenbara skillnader i hur innovationerna hon jobbar med kommer att fungera i de olika länderna. I Egypten finns behov av att kyla husen medan vi oftast behöver värma husen i Sverige, även om de behoven också ändras lite efterhand i och med klimatkrisen där värmeböljor under sommaren är något man behöver ta höjd för när man bygger även i Sverige.

Samtidigt finns det många likheter inom husbyggande i världen, där samma principer kan användas, fast ibland bara omvänt. Marwa Dabaieh har även studerat samisk arkitektur och ser många likheter med husen i Egyptens öken.
– Våra behov handlar till största delen om att antingen skydda sig från värme eller kyla. Sen finns ett visst behov av komfort, och vissa kulturella normer och skillnader som påverkar arkitekturen. Men grunden är densamma.

Anledningen till att Marwa Dabaieh återvände till Sverige efter sina postdoks – hon hade först tänkt jobba i Egypten – är att det fanns mer resurser för att genomföra projektet med huset i Brunnshög.
– Det hade varit mycket svårare att få till i Egypten, säger hon.

Sättet att forska skiljer sig åt mellan de olika länderna, enligt Marwa Dabaieh.
– I Sverige är arbetsgången ”research and development” men i Egypten är situationen oftast mer akut med bostadsproblem och humanitära kriser, vi behöver lösningarna snabbare och har inte tid att lägga åratal på olika undersökningar, så utvecklingen sker parallellt med forskningen.

Överlag upplever Marwa Dabaieh att det mesta går långsammare i Sverige.
– När jag jobbade med huset i Brunnshög sa min chef till mig att jag var den enda på tåget just nu, att alla andra sitter och väntar på att se om det är tillräckligt säkert att stiga på. Ibland blir det lite ensamt på tåget, och att jobba för lösningar som inte är praxis i dag.

Marwa Dabaieh …


… är 45 år och arkitekt, professor och docent. Hennes inriktning som forskare är biogeometri samt hållbar och miljö­medveten arkitektur. På fritiden ägnar hon sig gärna åt bågskytte och att läsa, spela tennis, yoga, simma och dreja.
Marwa Dabaieh fick Elna Bengtssons stiftelsespris för vetenskaplig forskning 2012 för sitt doktorandprojekt om folklig arkitektur. Hon har publicerat över 80 manuskript och fem böcker inom områdena folklig arkitektur, hållbar och miljömedveten design, energieffektiva byggnader, nollutsläppsdesign, koldioxidneutral arkitektur, hållbart bevarande, design och byggande med naturmaterial och biogeometri.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023