”Fri forskning finns i dag och behövs i morgon”

I forskningsfinansieringsutredningens slutbetänkande föreslås en ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation.

I förslaget utgör (1) fri nyfikenhetsbaserad forskning och (2) internationellt konkurrenskraftig och banbrytande forskning två av de sju viktigaste kriterierna för framtidens statliga externa finansiering.
Ingrid Petersson ledde utredningen.
– Uppbyggnaden och styrningen av myndigheterna i det nya förslaget, ska värna om den fria forskningen. I dag har Vetenskaps­rådet också tematiskt styrda delar, till exempel i form av nationella program. Det tänker vi inte att den nya Vetenskapsmyndigheten ska ha, förklarar hon.

Ingrid Petersson

Utredningsledare, Forskningsfinansieringsutredningen

Enligt utredningen behöver framtidens svenska forskningsfinansiärer också ett nytt arbetssätt för att stimulera banbrytande forskning.
– Ett sätt vore att avsätta medel för banbrytande forskning som beviljas direkt från Vetenskapsmyndighetens styrelse. De pengarna skulle ge ett bredare scoop än vad Vetenskapsrådets eller den framtida Vetenskapsmyndighetens ämnesråd inrymmer. Därifrån skulle forskare till exempel kunna kombinera discipliner, till exempel medicin och teknik, i sina ansökningar. Vi föreslår dessutom en struktur som gör det möjligt att se mer till själva forskningsprojekten som sådana, snarare än att se till vad forskarna som ansöker om medel har gjort förut. Det kanske gör att en del yngre forskare har större möjlighet att få pengar, säger Ingrid Petersson.

Vilka är de mest betydande skillnaderna mellan det nya föreslaget och dagens struktur för forskningsfinansiering i Sverige?
– Vi skulle få ett system som inte är så splittrat. Det behöver bli tydligare vad de olika finansiärerna ska finansiera och vem det är som bestämmer över vilka pengar. Förhoppningsvis blir det inte lika många småutlysningar som tidigare, i det nya systemet. De fem största finansiärerna hade cirka 800 utlysningar under fyra år, det upptar för mycket kapacitet. Forskarna skulle behöva skriva färre ansökningar, redovisningar och uppföljningar, då blir det mer tid till forskning.

Det är en politisk fråga, hur mycket skattepengar som ska gå till fri forskarstyrd grundforskning och hur mycket som ska gå till strategisk, tematisk forskning. Utredningen tar inte ställning till balansen mellan dessa typer av forskning.
– Det finns en flexibilitet i systemet som gör att regeringen kan bestämma om det är forskare eller andra som ska sitta i styrelserna för de nya myndigheterna, säger Ingrid Petersson.

Samtidigt poängterar hon att det finns en rimlighet i att samhället är med och bestämmer hur en del av forskningspengarna ska användas, på övergripande nivå.
– Jag tror inte att vi skulle ha samma uppslutning kring forskningspolitiken om det bara var forskare som fritt bestämde över forskningen.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023