Enligt historien var Alexander Flemings arbete baserat på en kombination av observation och nyfikenhet. Under sina experiment märkte han av en slump att mögel av släktet Penicillium hade antimikrobiella egenskaper som hämmade tillväxten av bakterier.
Det banbrytande fyndet markerar början på antibiotikans era och det förändrade den medicinska vetenskapen i grunden.
Flemings arbete är ett klassiskt exempel på vikten av öppenhet för oväntade upptäckter inom forskningen. Uppenbarligen hade han tid att följa upp ett sidospår som han snubblade över i sitt laboratorium.
Ronnie Berntsson är docent i medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet. Han är också ordförande för Sveriges unga akademi. Enligt honom är det tidsbrist snarare än något annat, som är det största hindret för nyfikenhetsdriven vetenskap och banbrytande rön i dag.
– Det varierar förstås med vilken sorts tjänst du har och vilken disciplin du tillhör. Men min uppfattning är att det är ganska få forskare som är så pass välfinansierade att de kan ta sig friheten att följa osäkra sidospår, säger han.
Ronnie Berntsson
Ordförande, Sveriges unga akademi
Forskare är stressade över att behöva ägna mycket tid åt att förnya sin finansiering inom de tidsramar som är satta av forskningsfinansiärerna.
– Dagens finansieringssystem är för kortsiktigt. Det blir för lite pengar till individuella forskare och projekten är för korta för att man ska våga satsa på de osäkra korten. Fler forskare skulle behöva långsiktiga anslag.
Dagens finansieringssystem är för kortsiktigt. Det blir för lite pengar till individuella forskare.
Förutom låsningar orsakade av tidsbrist, är den akademiska friheten också begränsad på så sätt att forskare behöver anpassa sig efter vad det över huvud taget går att söka pengar för.
– Akademisk frihet kan aldrig vara total. Det är klart att forskare vinklar sina ansökningar så att de passar för de olika utlysningarna som finns. Det blir ett värre problem när det kommer politiska krav på att en större andel av forskningspengarna ska utlysas inom vissa snäva nischade ämnen. Både jag och Sveriges unga akademi förespråkar breda öppna utlysningar för att finansiera den bästa forskningen, säger Ronnie Berntsson.
För andra verksamheter som finansieras av skattepengar är det allmänt accepterat att politiken styr vad pengarna ska gå till. Varför ska forskningen vara fri?
– Forskare är bättre än politiker på att identifiera vilka områden som är intressanta att forska om för framtiden. För att få den bästa forskningen så måste den vara fri. Politiker och andra aktörer i samhället kan fatta taktiska beslut och säga att nu måste vi beforska just det här ämnet, för att det finns ett problem om just det här i dag. Det kan vara relevant, och vi behöver ha applicerbar forskning också. Men vi behöver en stor andel fri grundforskning som grundbult, eftersom politikerna och samhället helt enkelt inte vet vilka utmaningar vi har om 20 till 30 år.
Ett talande exempel är covid-19-vaccinen som kunde utvecklas så snabbt i samband med pandemin. Många års grundforskning ligger bakom olika metoder som gjorde att man på rekordtid kunde få fram dessa vacciner.
Forskarrepresentationen är för låg i de föreslagna myndigheterna för strategisk forskning och innovation.
Inom Sveriges unga akademi diskuterar ledamöterna fri och nyfikenhetsdriven forskning ganska mycket just nu, i och med att de skriver ett remissvar på Forskningsfinansieringsutredningen som kom i oktober.
Den utredningen föreslår att tre nya myndigheter ska fördela all statlig extern konkurrensutsatt finansiering: Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten.
– Det finns flera bra förslag i utredningen, men det finns också ett par riktigt stora problem med förslaget, som gör att jag och Sveriges unga akademi inte tycker att det är bra. Forskarrepresentationen är för låg i de föreslagna myndigheterna för strategisk forskning och innovation. Det betyder att det kan bli väldigt politiskt styrt, mer nischat, mindre öppet och i och med det sämre kvalitet på den strategiska forskningen. Det behövs både fri nyfikenhetsdriven grundforskning och strategisk forskning, och båda behöver ha fokus på kvalitet, säger Ronnie Berntsson.
