Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Regeringen svarar KU om säkerhetskompetens i lärosätenas styrelser

Konstitutionsutskottet, KU, har valt att granska turerna kring lärosätesstyrelsernas kortade mandatperioder. Regeringen har nu svarat på ett antal frågor.

25 januari, 2024
Universitet och högskolor "behöver ha en större förståelse för risker i det nya säkerhetsläget". Det skriver regeringen i sitt svar till KU.

När det gäller underlag för beslutet att säkerställa säkerhetspolitisk kompetens i lärosätenas styrelser hänvisar regeringen till Säkerhetspolisens årsbok 2022/2023, MUST:s årsrapport som redovisades för regeringen i februari 2023 samt FOI:s rapport ”Utländska investeringar och ägande i svensk grund- och gymnasieskola”.

Beslutet som fattades den 27 april 2023 innebar som bekant att styrelsernas mandatperioder kortades från tre år till 17 månader.

Att de nomineringspersoner som skulle föreslå ledamöter informerades om beslutet och de nya förutsättningarna för nomineringsarbetet så sent som den 24 och 25 april berodde, enligt regeringen, på att det ”ärendet först vid denna tidpunkt var färdigberett i regeringskansliet”.

Risk att uppfattas som hot
Det var med anledning av en begäran från riksdagsledamoten Åsa Westlund (S) som Konstitutionsutskottet i december öppnade ett granskningsärende av beslutet att förkorta tidsperioden för förordnanden av ledamöter i lärosätenas styrelser. Westlund anser att den förkortade mandatperioden riskerar att göra det svårare för ledamöterna att hinna sätta sig in i lärosätenas verksamhet och att bedriva ett långsiktigt, strategiskt styrelsearbete.

Eftersom tiden för förordnande kortas med den uttryckliga motiveringen att regeringen vill ha möjlighet att byta ut ledamöter finns det, enligt anmälaren, en uppenbar risk att det uppfattas som ett hot om att förordnandet inte kommer att förlängas om man agerar på ett för regeringen inte önskvärt sätt.

”Lägger om säkerhetspolitiken”
På KU:s fråga om skälen till förkortningen av mandatperioden svarar regeringen att man ”lägger om säkerhetspolitiken och det berör hela samhället. För universitet och högskolor handlar det främst om att de behöver ha en större förståelse för risker i det nya säkerhetsläget.”

KU ville vidare veta hur det kortade förordnandet påverkar de externa ledamöternas förutsättningar att utföra sitt uppdrag och regeringen svarar att det i styrelserna finns ledamöter som har omförordnats och att det bidrar till kontinuitet.

”Dessutom ingår rektor, lärare och studenter i styrelserna vilket bidrar till den samlade kunskapen om verksamheten”.

Persson kan kallas till KU
Senare i vår kommer KU att besluta om man kommer att gå vidare med ärendet och då kalla ansvarigt statsråd, utbildningsminister Mats Persson till KU för att besvara ytterligare frågor i ärendet.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023