Ökat tryck på regeringen att få hem Djalali från Iran

Risken att dödsdomen mot KI-forskaren Ahmadreza Djajali i Iran verkställs har ökat. Amnesty har därför lämnat över 32 149 underskrifter till regeringen för att sätta press på dess arbete med fallet.

18 december, 2023
Amnesty
Ahmadreza Djajalis fru, Vida Mehrannia, och representanter från Amnesty samlades den 14 december utanför utrikesdepartement för att lämna över namnunderskrifter till utrikesdepartementet..

Det var en kall dag när Ahmadreza Djajalis hustru, Vida Mehrannia, och representanter från Amnesty möttes utanför utrikesdepartement för att lämna över underskrifterna den 14 december.

De hade hoppats mötas av utrikesminister Tobias Billström (M), men han var upptagen. Därför tog i stället kommunikationschefen Viktoria Li emot pappersbunten och Vida Mehrannias oroande ord om sin makes tillstånd.

Amnesty bedömde att överlämningen av underskrifterna inte kunde vänta på en lucka i utrikesministerns kalender. Avrättningshotet mot Ahmadreza Djalali, den tidigare forskaren vid Karolinska institutet som suttit fängslad i Iran sedan 2016, är nämligen akut.

Känslig rättegång avslutas
Den 19 december meddelar hovrätten sin dom i fallet med iraniern Hamid Noury, som av tingsrätten dömdes till livstids fängelse för folkrättsbrott och mord, begångna i Iran 1988.

”När den första rättegången mot Noury avslutades, gick Iran ut och sa att Ahmadreza skulle avrättas som hämnd.”

Maja Åberg

– När den första rättegången mot Noury avslutades, gick Iran ut och sa att Ahmadreza skulle avrättas som hämnd. Så vi vet att det är en känslig tidpunkt, säger Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty.

Mot slutet av tingsrättsförhandlingarna om Hamid Noury, i april 2022, fängslade Iran också den svenska EU-tjänstemannen Johan Floderus. Med bara ett par veckor kvar till hovrättens dom mot Noury påbörjade Iran nyligen en rättegång mot mot Floderus, som sedan ajournerades.

Dödshotet har ökat
Extra oroande är att Johan Floderus bland annat är anklagad för ”korruption på jorden”, samma brott som Ahmadreza Djalali har dömts till döden för.

– Amnesty anser att de hålls som gisslan av Iran och uppmanar Sverige att hantera detta i enlighet med FN:s gisslankonvention. Gör sig Iran skyldig till brott mot den kan ansvariga ställas till rätta internationellt, vilket är ytterligare ett påtryckningsmedel mot Iran, säger Maja Åberg.

Maja Åberg, Amnesty
Maja Åberg

Sakkunnig på Amnesty

Dödshotet mot Ahmadreza Djalali också ökat sedan Iran avrättade svensk-iraniern Habib Chaab i maj 2023.

– Det visar att det utländska medborgarskapet inte kunde skydda honom och ger en signal till Sveriges regering att den måste jobba ännu hårdare med de andra svenska medborgarna, säger Maja Åberg.

Har fått hem medborgare
Amnesty uppmanar regeringen att samarbeta med, och ta lärdom av, andra länder vars medborgare har fängslats av Iran och använts med liknande utpressningssyften. Belgien, Storbritannien och Frankrike har de senaste åren fått hem några medborgare, men genom fångutväxlingar eller stora betalningar till Iran. Bland annat frigavs den franske forskaren Roland Marchal 2020 och den fransk-iranska forskaren Fariba Adelkhah nu i höst.

I somras gjorde Belgien en fångutväxling med Iran för att få hem en belgisk medborgare, och lyckades i samma överenskommelse få en dansk och två österrikare frigivna. Maja Åberg har hört, men inte kunnat bekräfta, att Belgien då också försökte få med Ahmadreza Djalali i utväxlingen.

Maja Åberg säger att Amnesty inte uttalar sig om huruvida fångväxling är en lämplig väg, att det ligger utanför organisationens uppdrag. Men hon påpekar att det är en mycket problematisk fråga.

– Vi arbetar mot straffrihet för förövare av brott mot mänskliga rättigheter. Om de inte ställs inför rätta kommer brotten ju att fortsätta. Men Irans sätt att använda enskilda som gisslan på detta sätt är under all kritik, säger hon.

UD: Nödvändigt att han friges
Inte heller utrikesdepartementet vill kommentera frågan om fångväxling. Dess presstjänst skriver i ett mejl till Universitetsläraren:

”De rapporter som nått oss om Ahmadreza Djalalis hälsoläge gör att det är nödvändigt att han friges av humanitära skäl. Detta har framförts till olika företrädare för Iran på hög nivå, både i Stockholm och i Teheran. EU har ställt samma krav.”

Maja Åberg berättar att Ahmadreza Djalali fortfarande inte får tillräcklig vård i Evinfängelset. Sedan några år får han inte längre ringa hem till sin fru och sina två barn i Sverige.

”Det är en förtvivlad situation.”

Maja Åberg

– Det är en förtvivlad situation och så nedbrytande för Ahmadreza att sedan 2017 ha haft detta hot om avrättning hängande över sig, säger Maja Åberg.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv