SULF med när Unesco antog program för akademisk frihet

Unesco har beslutat att inrätta ett program för att främja forskares frihet och säkerhet. SULF ingick i den svenska delegationen på generalkonferensen och bidrog till att lyfta forskares villkor.

30 november, 2023
Vid Unescos generalkonferens i Paris blev Ryssland inte omvalt till dess styrelse, där Ryssland respektive Sovjet varit med sedan inträdet i Unesco 1954. Foto: Karin Åmossa

Unesco, det vill säga Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, höll sin generalkonferens i Paris den 7–22 november. Då deltog SULF:s samhällspolitiska chef Karin Åmossa som rådgivare i den svenska delegationen. Sveriges unga akademi och Vetenskap och allmänhet deltog också med varsin expert.

Det var första gången SULF ingick i en delegation som representerar den svenska regeringen och Karin Åmossa är väldigt nöjd.

– Vi kände oss lyssnade på och tagna i bruk. Vi fick göra konkreta ändringar och avtryck i det som skulle sägas och deltog i att representera Sverige. Det kändes ganska stort att sitta bakom Sverigeskylten och läsa upp inläggen i plenum.

Karin Åmossa

SULF:s samhällspolitiska chef

Forskares frihet
Hon är särskilt glad att SULF bidrog till att det svenska inlägget om akademisk frihet även tog upp vikten av forskares frihet att utrycka åsikter om den institution och det system de verkar inom, frihet från institutionell censur, frihet att delta i fackföreningar och professionella organisationer och vikten av trygga arbetsvillkor.

Många länder vill gå mot att bara skicka personer som de har kontroll över.

Karin Åmossa

En annan viktig punkt från svensk sida var betydelsen av att samarbeta med icke-statliga organisationer för att främja vetenskapen och dess frihet.

– Att lyssna på expertisen helt enkelt, i linje med att SULF var med där som rådgivare. Många länder vill gå mot att bara skicka personer som de har kontroll över, säger Karin Åmossa.

Program för akademisk frihet
Synpunkter från Iran och Ryssland om internationella sanktioner mot dem skapade långa diskussioner, men sedan antog generalkonferensen resolutionsförslaget att inrätta ett Unesco-program för att främja forskares akademiska frihet och säkerhet.

Programmet ska bidra till att implementera Unescos rekommendation gällande forskning och forskare från 2017. Den handlar om vikten av att medlemsländerna skapar goda villkor för högkvalitativ vetenskap och vetenskapsbaserat beslutsfattande, och innehåller relativt detaljerade skrivningar om vad som krävs för detta.

Resolutionen om forskares frihet och säkerhet välkomnar de ansträngningar som medlemsländerna redan har gjort för att implementera rekommendationen från 2017. Vad har då Sverige gjort?

Karin Åmossa kommer på en konkret sak: att högskolelagen sedan 2021 stipulerar att den akademiska friheten ska främjas och värnas i högskolornas verksamhet.

– Det är dock ingen förpliktelse för staten, vilket är ett problem, säger hon och påpekar att Sverige sticker ut internationellt för lärosätenas relativt sett låga institutionella autonomi gentemot staten.

Viktigt för Sverige
Per Magnusson är utbildningsråd vid den svenska Unesco-representationen i Paris och den som ledde den svenska delegationen på generalkonferensen. Han säger att akademisk frihet är en prioriterad fråga för Sverige och nämner ytterligare en åtgärd i linje med detta sedan 2017: regeringens uppdrag till Universitetskanslersämbetet att göra fallstudier om hur lärosätena jobbar med att främja den akademiska friheten i enlighet med högskolelagen.

Återigen – en åtgärd med fokus på högskolornas arbete, inte statens inblandning i det.

Per Magnusson
Per Magnusson, utbildningsråd vid den svenska Unesco-representationen i Paris. Foto: Louise Oscarsson

Per Magnussons andra exempel lyftes också i introduktionen till Unesco-resolutionen som en förebild att fortsätta att jobba utifrån för att främja vetenskap och dess frihet. Det handlar om det Sida-finansierade projektet ”Strengthen Science, Technology and Innovation Systems for Sustainable Development in Africa”.

– Det var väldigt uppskattat från Unesco och afrikanska länder, säger Per Magnusson.

Projektet blev däremot tvunget att avvecklas i och med regeringens kraftiga nedskärningar i Sidas stöd inom forskning och innovation.

Hur går detta ihop med Sveriges höga svansföring i Unesco?
– Rekommendationen är riktad mot medlemsländerna. Den nationella politiken har inte minskat fokus på akademisk frihet i Sverige. Det här var däremot ett projekt inom utvecklingssamarbetet, säger Per Magnusson på diplomatiskt vis.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023