Universitetsläraren har refererat en tidigare studie av Hans Malmström, biträdande professor i fackspråk och kommunikation vid Chalmers, som visar att svenska studenter lär sig sämre och oftare hoppar av studierna om de får undervisning på engelska.
Nu har Hans Malmström tillsammans med kollegor kommit med en ny studie av den andra sidan av myntet. Nämligen hur bra lärare som ska undervisa på engelska själva behärskar engelska. Man har testat ordkunskapen hos 130 universitetslärare inom STEM-ämnen på tre olika svenska lärosäten.
Hans Malmström
Biträdande professor, Chalmers tekniska högskola
– I den här gruppen av unga lärare testade vi dels deras receptiva förmåga, alltså hur väl de känner igen vanliga engelska ord och akademiska ord. Och också deras produktiva förmåga, alltså hur väl de kan använda orden. Det finns en stark koppling mellan ordkunskap och allmän språkfärdighet. Enkelt uttryckt, har man ett stort ordförråd så har man i väldigt stor utsträckning en högre nivå av engelsk språkfärdighet och vice versa.
”Som förväntat var det en stor grupp som har ett stort ordförråd och de har enligt Hans Malmström sannolikt inte några problem att undervisa eller att interagera med studenterna.”
Hans Malmström
Som förväntat var det en stor grupp som har ett stort ordförråd och de har enligt Hans Malmström sannolikt inte några problem att undervisa eller att interagera med studenterna.
– Så finns det också i resultaten tydliga indikationer på att ungefär 10 procent har ett litet receptivt ordförråd. Alltså, inte ens när de läser känner de igen de 3 000 vanligaste orden i engelska. Det är ett ordförråd ungefär i storlek med en svensk gymnasieelevs.
Men för nästan alla människor gäller att deras produktiva ordförråd är mindre än deras receptiva ordförråd.
– Det visar sig också här. Ungefär 50 procent, alltså hälften, av de vi testade har ett produktivt ordförråd som är mindre än 3 000 ord. Det vill säga att de kan använda färre än 3 000 ord. Där är det inte orimligt att anta att de sannolikt skulle ha ganska stora problem i interaktionen med studenter.
Hans Malmström påpekar att frågan om engelska som undervisningsspråk är komplex.
– Det är egentligen inte någon som vet exakt vilka språkkunskaper som krävs för att framgångsrikt undervisa på engelska på våra universitet. Det finns ju inte heller några egentliga språkkrav på lärarna i likhet med de språkkrav som finns på studenterna.
”Det är egentligen inte någon som vet exakt vilka språkkunskaper som krävs för att framgångsrikt undervisa på engelska på våra universitet. Det finns ju inte heller några egentliga språkkrav på lärarna i likhet med de språkkrav som finns på studenterna.”
Hans Malmström
Hans Malmström varnar för att ta lärares kunskaper i engelska för givet.
– Vi kan inte bara förutsätta att internationella forskare som kommer till Sverige och förväntas undervisa, eller att svensk forskande och undervisande personal, behärskar engelska på en sådan hög nivå som vi rimligen kan anta krävs för att kunna förmedla ett ämnesinnehåll på engelska. Det är inte så enkelt att vi bara kan utgå ifrån det enbart för att de har skrivit en doktorsavhandling på engelska eller har en examen från ett engelskspråkigt universitet.
Ett oväntat resultat var att undervisningserfarenhet inte tycktes ha någon effekt – lärare med mer erfarenhet tycktes inte ha bättre kunskaper i engelska.
– Vi såg däremot en skillnad utifrån vilket förstaspråk man hade. Lärarna med ett germanskt förstaspråk var, föga förvånande, bättre på engelska än de lärare som hade till exempel ett romanskt språk eller kinesiska som sitt förstaspråk.
Hans Malmström poängterar att läraren har en mycket viktig roll i undervisningen.
– Det finns skäl att fundera på om lärosätena behöver göra mer för att stötta de lärare som har en väldigt låg nivå av engelskafärdigheter, för att de ska kunna prestera bättre i klassrummet och därmed förhoppningsvis också främja bättre lärande för studenterna.
Han menar dock att språkfärdigheten bara är en del i den mycket komplexa situationen som undervisning och lärande på ett främmande språk innebär.
– Det går inte att med säkerhet säga att det blir väldigt mycket sämre undervisning när man inte behärskar engelskan. Det kan finnas lärare som har dåliga språkkunskaper men är otroligt duktiga pedagoger och genom sin pedagogik kan kompensera för sin bristfälliga språkfärdighet. Men allt annat lika så finns det ändå skäl att ställa frågan vad dåliga kunskaper i engelska gör med undervisningen.
”Man ska inte bli alarmistisk och säga att det går utför med högre utbildning i Sverige. Ett sådant påstående skulle jag aldrig ställa mig bakom. Men jag vill säga att vår forskning manar till eftertanke.”
Hans Malmström
Men Hans Malmström vill inte generalisera.
– Man ska inte bli alarmistisk och säga att det går utför med högre utbildning i Sverige. Ett sådant påstående skulle jag aldrig ställa mig bakom. Men jag vill säga att vår forskning manar till eftertanke.
