Det gäller på din hemarbetsplats

När pandemin slog till skulle plötsligt alla som kunde jobba hemifrån. Nu har hybridarbete med arbete delvis på distans blivit det nya normala. Men vad är det som gäller, och hur ordnar man en bra arbetsplats?

30 oktober, 2023
Illustration: Nils-Petter Ekwall

 Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön även om man jobbar hemma. Och det finns ingen rättighet att jobba hemifrån.

Som Maria Baltzer, sakhandläggare för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Arbetsmiljöverket, poängterar i ett mejl till Universitetsläraren:

”Det är arbetsgivaren som är ansvarig för att medarbetaren har en god arbetsmiljö oavsett var arbetet utförs. Om det inte går att säkerställa arbetsmiljön i exempelvis medarbetarens hem ska arbetsuppgifterna inte utföras därifrån.”

Med undantag för vissa föreskrifter om arbetsplatsens utformning gäller samma regler för arbetsmiljö i medarbetarens hem som på arbetsplatsen. Men det här är inte oproblematiskt.

SULF:s förbundsjurist Carolina Öhrn kommenterar med ett understatement:
– Frågan om hemarbete har många olika förgreningar.

Carolina Öhrn

SULF:s förbundsjurist

Hon påpekar:
– Troligen finns det för universitetslärare och forskare mycket som är outtalat hur och var de ska arbeta. Jag kan tänka mig att många universitetslärare delar erfarenheten att det inte finns någon som helst överenskommelse om eventuellt hemarbete, ingen frågar var jag jobbar bara jag sköter min undervisning och mina arbetsuppgifter i övrigt.

Det är också sällan som frågan om hemarbete och dess utformning blir föremål för fackliga tvister.

– Vi kommer bara in om det inte fungerar av något skäl, om det blir diskussion om innebörden av arbetsavtalet eller innebörden av en enskild överenskommelse. Då får vi hantera det utifrån främst det lokala arbetstidsavtalet, säger Carolina Öhrn.

Lagarna är inte anpassade till den nya situationen i arbetslivet när hybridarbete blivit det nya normala för yrkesgrupper som inte måste vara närvarande på arbetsplatsen.

I en vetenskaplig artikel, Arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar vid hem- och distansarbete problematiserar Johan Holm vid Umeå universitet lagstiftningen.

Han menar att när arbetsplatsen i många fall flyttar till hemmet blir arbetets organisering och arbetsmiljö alltmer individualiserad och privat, medan den rättsliga regleringen kring arbetsmiljön utgår från en arbetsmarknad där arbetet i huvudsak utförs på en gemensam arbetsplats. Han pekar bland annat på risk för intrång i den personliga integriteten om arbetsgivaren ska utöva tillsyn över medarbetarens arbetsplats i hemmet.

För just universitetslärare och forskare är situationen motsägelsefull, som förbundsjuristen Carolina Öhrn påpekar. Å ena sidan är det som Arbetsgivarverket skriver att det är arbetsgivaren som bestämmer om man får arbeta hemifrån. Det gäller även den som har förtroendearbetstid.

Å andra sidan är det i praktiken vanligt att universitetslärare och forskare jobbar hem­ifrån, vilket också ofta är inskrivet i det lokala arbetstidsavtalet.
En vanlig formulering i lokala arbetstidsavtal är med lite variation:
”Lärare skall vara tillgängliga på arbetsplatsen i den omfattning verksamheten och arbetsuppgifterna kräver.”

– Ja, det är lite luddigt, säger ergonomen Stefan Oliv, med. dr. i arbets- och miljömedicin och affilierad till Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Stefan Oliv

Med. dr. i arbets- och miljömedicin

Att reglerna för möjligheten att jobba hemma är lite luddiga innebär också i praktiken att ansvarsfördelningen för arbetsmiljön i hemmet är lite oklar. I praktiken är mycket upp till den enskilde anställde.

Därför anser Stefan Oliv att en dialog mellan arbetsgivare och anställd är nödvändig.

– Dialog är det allra första man ska börja med. Det är viktigt att man pratar om arbetssituationen, framför allt om det blir mer regelbundet att jobba hemma.

Stefan Oliv tar upp några olika fall.
Om arbetet som utförs på distans är av begränsad omfattning kan man inte kräva viss utrustning till arbetsplatsen eftersom en överenskommelse om distansarbete är frivillig, förklarar han. Man kan inte ställa krav på att arbetsgivaren ska skicka med utrustning hem om man jobbar exempelvis en dag i veckan hemifrån. Då kommer utrustningen i hemmet att ligga på arbetstagarens eget ansvar.

Men Stefan Oliv påpekar att arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetsplatsen i hemmet fungerar.

– Arbetsgivaren ska fråga: Hur ser det ut hemma? Har du en fungerande arbetsplats? En lämplig plats i hemmet där du kan sitta och jobba ostört? Och har du någon bra stol att sitta på? Om jag som medarbetare säger att det är tillräckligt för mig för en dag i veckan, då har ni kommit överens om det.

En bristfällig ergonomi kan fungera för kortare arbetsperioder.

– Om man jobbar hemma en dag i veckan, eller två någon gång, kan det vara okej att sitta på en pinnstol vid matbordet i köket. Men blir det mer och kanske två–tre dagar varje vecka börjar arbetstiden bli så pass lång att man faktiskt behöver se över vad man har för utrustning. Men som sagt är det egentligen arbetsgivaren som ska initiera en sådan genomgång om någon vill jobba hemifrån.

Det blir en annan situation om hemarbetet blir mer regelbundet och för längre perioder, till exempel om arbetsgivaren beordrat att du ska jobba hemifrån. Eller att man har ett sådant avtal där arbetsgivaren säger att din huvudsakliga arbetsplats är i hemmet och att du bara ska till kontoret ibland på möten.

– Då skulle jag säga att det är arbetsgivarens skyldighet att se till att det finns nödvändig utrustning och en okej arbetsmiljö på hemarbetsplatsen, säger Stefan Oliv.

En tredje situation är om en medarbetare har behov av anpassning av arbetsplatsen.

Någon kanske har ryggproblem som gör att man inte kan sitta hela dagen, utan måste kunna stå och jobba.

– Då får man ju ta en diskussion om vad arbetsgivaren kan bidra med till hemarbetsplatsen. Alternativet är ju att arbetsgivaren säger nej till arbete på distans, men det är i praktiken extremt sällan det blir så, säger Stefan Oliv.

Tänk på det här när du jobbar hemma

  1.  Bord. Använd helst ett bord som går att justera i höjdled. Om det inte är möjligt kan man justera höjden genom att lägga något på bordet eller på stolen.

  2. Stol. Bäst är en riktig kontorsstol men en köksstol med fast kudde i ryggen kan funka.

  3. Dator. En laptop fungerar enstaka dagar. Men om distansarbetet är längre bör man koppla in ett löst tangentbord, en skärm och en datormus.

  4. Belysning. Arbete kräver bra belysning. Under den mörka årstiden, tänd så mycket som möjligt. En flyttbar läslampa är bättre än en hänglampa över köksbordet. Och vänd datorskärmen så att inte du får reflexer från fönster.

  5. Rörelse och variation. För att må bra är det viktigt att röra på sig. Ändra arbetsställning ofta. Växla om möjligt mellan att stå och sitta. Lägg in rutiner för att ta pauser inklusive promenader och lite gympa.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv