Få lärosäten utbildar sina medarbetare i HBTQ-frågor

Vid flera av sommarens svenska Pridefestivaler har deltagare utsatts för hot och misshandel. Bibliotek som låter drag­queens läsa sagor har mottagit hot och tvingats ställa in, liksom transkollon för barn. I augusti gjorde den sverigedemokratiska riksdagsledamoten Björn Söder utspel om att Pride legitimerar pedofili. Det är några händelser det senaste året som satt ljuset på HBTQ-personers situation.

Arbetsgivare i Sverige är enligt lag skyldiga att förebygga diskriminering genom aktiva åtgärder. Det innebär att arbetsgivaren ska identifiera och undanröja risker för diskriminering, bland annat genom kompetensutveckling.

Hur ser det då ut på lärosätena? Universitetsläraren har skickat en enkät till 35 lärosäten med frågor om hur man arbetar med arbetsmiljön för HBTQ-personer, och fick svar av 33.

Frågar i medarbetarundersökningar
Inget av lärosätena har de senaste fem åren gjort någon specifik undersökning om hur anställda med HBTQ-erfarenhet upplever sin arbetsmiljö. Däremot har många i medarbetarundersökningar ställt frågor om kränkande särbehandling och/eller diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna, där sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck ingår. 22 av 33 lärosäten svarar uttryckligen att de gjort detta.

De som uppgett att de frågar om diskriminering eller kränkande särbehandling i sina medarbetarundersökningar fick följdfrågan hur de bedömer resultatet. Sju lärosäten har inte svarat eller säger sig inte kunna dra några slutsatser, men åtta svarar att diskriminering, särbehandling eller trakasserier på grund av sexuell läggning respektive könsöverskridande uttryck verkar förekomma.

Planerar egen undersökning
Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, var det i den senaste medarbetarundersökningen drygt en procent som sa sig ha upplevt diskriminering på grund av könsöverskridande uttryck. Knappt en procent hade upplevt det på grund av sexuell läggning.

– Vi har sett över hur vi kan undersöka risker för diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna och arbeta med aktiva åtgärder framöver. Vi planerar att göra en egen undersökning utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Men det blir inget som vi skickar ut till alla medarbetare samtidigt utan det kommer gå via institutionerna, säger Jenni Vahlström, hr-specialist vid SLU:s personalavdelning.

Vid Chalmers har 0,7 procent svarat att de upplever att det förekommer diskriminering på grund av könsuttryck. 0,4 procent har svarat att de upplever att det förekommer diskriminering på grund av sexuell läggning.

– Vi har fokuserat på jämställdhet mellan könen. Det andra har legat i träda, säger Maria Saline, jämställdhetssamordnare vid Chalmers. 

”Vi har fokuserat på jämställdhet mellan könen. Det andra har legat i träda.”

Maria Saline, jämställdhetssamordnare vid Chalmers

Motstånd har funnits
Hon menar att det funnits ett motstånd på lärosätet kring att jobba med jämställdhet, men att det nu efter några års arbete har blivit bättre.

– Så nu kanske man vågar ta steget vidare och kan få upp ögonen för intersektionalitet. Det finns ett sug efter det. Men det händer ingenting konkret ännu.

Chalmers är en gammal ingenjörsskola, och mycket sitter i väggarna, konstaterar Maria Saline.

– Det är väldigt normstereotypt här. Samtidigt finns en medvetenhet om att det är så, och att det innebär att vi inte kommer få hit de smartaste hjärnorna.

Majoriteten av lärosätena erbjuder inte några specifika utbildningar om HBTQ för chefer och medarbetare, visar Universitetslärarens enkät. Fem svarar rakt nej på frågan. Försvarshögskolan och Luleå tekniska universitet hade utbildningar innan pandemin, men inte nu.

Hänvisar till chefsutbildning
Av de övriga hänvisar de flesta till att chefer utbildas kring lika villkor och förebyggande av diskriminering i allmänhet. Kungliga Konsthögskolan, Kungliga Musikhögskolan och Umeå universitet har dock köpt in utbildningar av RFSL, och Kungliga Tekniska högskolan, KTH, svarar att man regelbundet har öppna föreläsningar för personal om HBTQ-ämnen. Handelshögskolan i Stockholm har HBTQ som del av en obligatorisk workshop för anställda.

Fem lärosäten uppger att man delvis är HBTQ-certifierade. Stockholms konstnärliga högskola och Högskolan i Halmstad har varit det tidigare i olika omfattning, men har valt att inte förnya certifieringen.

”Vi [ville] hellre ta fram en egen utbildning som innefattar samtliga diskrimineringsgrunder” svarar Suzanne A Mason, samordnare för lika villkor vid Högskolan i Halmstad, via mejl.

Vid Linnéuniversitetet är fem avdelningar och kanslier diplomerade.

– Vi har sett det som ett bra sätt att få kunskap om HBTQI+ utifrån vår jämställdhetsintegreringsplan. En del avdelningar och prefekter har valt att jobba på ett annat sätt, med bland annat föreläsningar, säger Karin Fingal, koordinator för lika villkor vid Linnéuniversitetet.

Centralt med kunskapshöjande
Det är den kunskapshöjande aktiviteten som är det centrala, påpekar hon.

– Forskningen visar att vi behöver förbättra vårt bemötande av HBTQI-personer, och diplomering är ett strukturerat sätt att arbeta.

Kristina Hildebrand är ledamot i SULF:s förbundsstyrelse och avdelningschef vid Högskolan Dalarna. Hon har ett starkt intresse för HBTQ-frågor, och menar att det inte bara handlar om mänskliga rättigheter utan att forskning och utbildning gynnas av en diversifierad grupp lärare och forskare.

– Också för att studenterna ska kunna känna igen sig i lärargruppen, säger Kristina Hildebrand.

Såväl SULF som lärosätena jobbar med diskrimineringsfrågor i allmänhet, och mer sällan med enskilda diskrimineringsgrunder, uppfattar hon.

– Men samhällsklimatet hårdnar. Jag tror att vi framöver kan behöva fokusera på vissa diskrimineringsgrunder, som blir mer överhängande, och dit tror jag HBTQ-frågorna hör.

Fördel med certifiering
Kristina Hildebrand tycker det är en klar fördel om lärosäten HBTQ-certifierar sig.

– Det ger tillfälle att lära sig och reflektera över omedvetna idéer, och blir en markering från lärosätets sida. Lärosätena behöver jobba medvetet med frågorna, inte bara se det som en box att sätta ett kryss i. Det är extra viktigt i mindre städer där HBTQ-personer kan ha det svårare, säger Kristina Hildebrand.

”Lärosätena behöver jobba medvetet med frågorna, inte bara se det som en box att sätta ett kryss i.”

Kristina Hildebrand, SULF och Högskolan Dalarna

Förra året presenterade Myndigheten för arbetsmiljökunskap en forskningsgenomgång av HBTQ-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Många HBTQ-personer trivs på jobbet, visade genomgången.

– Samtidigt förekommer diskriminering och kränkningar i vardagen. Det kan vara karriärdiskriminering, men är också väldigt vanligt med mikroaggressioner, alltså en negativ jargong eller nedlåtande uttalanden som inte alltid är direkta, säger Andrea Eriksson, docent vid KTH och huvudförfattare.

Subtilt exkluderade
De flesta råkar inte dagligen ut för direkt diskriminering eller trakasserier, enligt Andrea Eriksson, utan känner sig mer subtilt exkluderade på grund av heteronormativitet på arbetsplatsen.

– Många upplever att det finns ett slags tystnad kring frågorna och är rädda att chefen inte kommer agera om något händer. Ingen pratar om HBTQ så man vet inte vad andra tycker och vågar inte vara öppen. Det är svårt att kalla diskriminering, men det blir en exkluderande arbetsmiljö.