Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Så kan regeringens satsning stärka Sveriges ingenjörsutbildningar

En ökning av antalet lärarledda timmar för ingenjörsstudenter, som regeringen aviserat, räcker inte för att säkerställa industrins kompetensförsörjning. Det skriver åtta forskare inom ingenjörsutbildningsvetenskap, som vill se att de ökade anslagen används på flera sätt.

5 oktober, 2023
Johanna Lönngren, Docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Umeå universitet
Maria Berge, Docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Umeå universitet
Oskar Hagvall Svensson, Forskare i högskolepedagogik vid Göteborgs universitet
Johan Holmén, Postdoktor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola
Anders Johansson, Lektor i ingenjörsutbildningsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola
Johanna Larsson, Postdoktor i ingenjörsutbildningsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola
Anne-Kathrin Peters, Lektor i teknik och lärande vid KTH
Kjell Staffas, Lektor i elektronik med särskilt fokus på didaktik vid Uppsala universitet

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Regeringen vill kraftsamla för att stärka Sveriges ingenjörsutbildningar och bidra till att möta industrins växande behov av duktiga ingenjörer som kan möta de stora utmaningarna Sverige och världen står inför, det skriver Regeringskansliet i ett pressmeddelande den 8:e september 2023. Genom att skjuta till mer pengar vill regeringen bygga ut ingenjörsutbildningar, rekrytera fler studenter och öka antalet lärarledda timmar.

Detta är välkommet, men för att satsningen ska ha önskad effekt behövs ett strategiskt reformarbete, grundat i aktuell forskning om ingenjörsutbildning.

Ett stort antal forskningsstudier har undersökt varför ingenjörsstudenter hoppar av sina utbildningar och vad lärosäten kan göra för att minska problemet. Vid Umeå universitet genomförde konsultföretaget Kairos Future 2018 en analys av anledningar till ovanligt stora avhopp från ingenjörsutbildningar i datavetenskap. Resultaten visade att många studenter upplevde att psykisk ohälsa och svårigheter att kombinera studier med familjeliv omöjliggjorde fortsatta studier. Andra studenter upplevde bristande relevans, motivation eller pedagogisk kvalitet.

Internationella studier bekräftar att psykisk ohälsa är en viktig faktor, då många studenter upplever ett utanförskap i de ofta väldigt homogena studentgrupperna och en bristande tilltro till sin förmåga att klara studierna. Forskningen visar också att avhopp från ingenjörsutbildningar inte är det enda hindret för att kompetensförsörja den växande industrin – bristande rekrytering är ett minst lika stort problem då många utbildningar fortfarande har svårt att attrahera kvinnliga studenter och studenter med utländsk eller icke-akademisk bakgrund.

Forskningen pekar på flera nyckelskiften som behöver ske för att ingenjörsutbildningarna ska kunna matcha de snabba förändringarna i industrin, samhället och miljön.

Forskningen pekar på flera nyckelskiften som behöver ske för att ingenjörsutbildningarna ska kunna matcha de snabba förändringarna i industrin, samhället och miljön, och för att säkerställa att studenterna utvecklar de kunskaper och kompetenser de behöver för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Ett skifte som många utbildningar länge har kämpat med är att ge utrymme för mer aktiva och studentcentrerade undervisningsformer. Ett annat nyckelskifte är att bredda utbildningarnas fokus. Många utbildningar brister i sitt ansvar att ge kunskap om hur teknik samverkar med människor och natur, samt hur teknikutveckling kan bidra till att bygga mer hållbara och jämlika samhällen.

Genom att påskynda detta skifte kan vi säkerställa att de ökade anslagen leder till en snabbare grön omställning och en positiv samhällsutveckling. Ett större fokus på teknikens roll i samhället kan också bidra till ökad rekrytering och minskade avhopp, då många läser till ingenjör för att de vill bidra till en bättre framtid.

För att säkerställa att Sveriges ingenjörsutbildningar möter framtidens kompetensbehov räcker det alltså inte med att öka antalet lärarledda undervisningstimmar.

För att säkerställa att Sveriges ingenjörsutbildningar möter framtidens kompetensbehov räcker det alltså inte med att öka antalet lärarledda undervisningstimmar. Det krävs stora förändringar i ingenjörsutbildningars struktur, innehåll och kultur och det är därför viktigt att regeringens ökade anslag satsas ändamålsenligt:

För det första krävs en grundläggande attitydförändring i hela högskolesektorn för att uppvärdera undervisning och pedagogiska meriter. Lärare som undervisar ingenjörsstudenter måste få tillräckliga resurser och incitament för att kunna använda sin pedagogiska kompetens när de planerar, genomför och vidareutvecklar sin undervisning.

För det andra måste lärosäten göra mer för studenters mentala hälsa, välmående och förmåga, då dessa faktorer visat sig vara avgörande för att ingenjörsstudenter ska kunna ta sig igenom utmanande studier. Det är också viktigt att insatser på studenters välmående integreras i hela verksamheten. Attraktiva och effektiva ingenjörsutbildningar erbjuder inte bara möjligheter till kunskapsinhämtning utan också plattformar för mellanmänskliga möten och en stöttande gemenskap för kreativt samskapande och risktagande.

Lärosäten kan börja med att lägga in formella undervisningsmoment med fokus på mental hälsa, arbeta för att skapa ett tryggt klassrumsklimat där alla studenter känner sig välkomna, samt skapa utrymme för studenter att dela positiva och negativa upplevelser med varandra. Sådana metoder har testats framgångsrikt internationellt, till exempel inom ramen för projektet ”Engineers Have Feelings” vid Calgary University i Kanada.

För det tredje behöver utbildningar bli mer flexibla och bättre kunna anpassas till olika studenters behov, familjesituationer och karriärambitioner. I rapporten The global state of the art in engineering education framhävs till exempel att lärosäten kan erbjuda fler möjligheter att genomföra utbildningsmoment på distans och ge studenter större frihet att anpassa utbildningens innehåll utifrån sina karriärönskemål. Flexiblare utbildning skapar också förutsättningar att vidareutveckla varje students unika styrkor och att snabbt anpassa utbildningar till förändringarna i vår omvärld.

För det fjärde behövs fler projektkurser och undervisningsmoment i samarbete med industri och det omgivande samhället. Sådana inslag är viktiga pedagogiska verktyg för att öka utbildningars kvalitet och relevans. Fler inter- och transdisciplinära inslag kan också göra stor skillnad, speciellt när inslagen fokuserar på sociotekniska system och globala hållbarhetsutmaningar.

Sammanfattningsvis visar forskningen tydligt att Sveriges ingenjörsutbildningar har stor potential att utbilda det stora antalet högkvalificerade ingenjörer som behövs för att bibehålla landets starka innovationskraft och ligga i framkant för den gröna omställningen.

Sammanfattningsvis visar forskningen tydligt att Sveriges ingenjörsutbildningar har stor potential att utbilda det stora antalet högkvalificerade ingenjörer som behövs för att bibehålla landets starka innovationskraft och ligga i framkant för den gröna omställningen. Regeringens ökade anslag kan bidra till att förverkliga denna potential genom att (1) öka resurser till och erkännande för excellent pedagogik, (2) satsa på studenters och lärares mentala hälsa och plattformar för mellanmänskliga möten, (3) erbjuda flexibla undervisningsmetoder och karriärvägar, och (4) bredda utbildningarna genom ökat samarbete med externa aktörer och interdisciplinära inslag.

Johanna Lönngren, Docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Umeå universitet
Maria Berge, Docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Umeå universitet
Oskar Hagvall Svensson, Forskare i högskolepedagogik vid Göteborgs universitet
Johan Holmén, Postdoktor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola
Anders Johansson, Lektor i ingenjörsutbildningsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola
Johanna Larsson, Postdoktor i ingenjörsutbildningsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola
Anne-Kathrin Peters, Lektor i teknik och lärande vid KTH
Kjell Staffas, Lektor i elektronik med särskilt fokus på didaktik vid Uppsala universitet

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023