Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Ny rapport: Svenska studenter har minst lärarledd tid i Europa

Resurserna för högre utbildning har minskat kraftigt de senaste 25 åren och den lärarledda tiden för svenska studenter är nu lägst i Europa. Det visar en ny rapport av professor Stephen Hwang.

5 oktober, 2023
Den lärarledda undervisningen minskar, visar rapporten.

I den nya rapporten Resurser för undervisning vid svenska universitet och högskolor analyserar Stephen Hwang, professor emeritus i fysik och bland annat före detta rektor vid Högskolan i Halmstad, hur undervisningstid är fördelad på svenska lärosäten.

Han redovisar uppgifter hämtade från en SULF-rapport som visar att finansieringen av undervisningen för de flesta ämnesområden 2016 var cirka 70 procent lägre än drygt 20 år tidigare.

– Sedan 2016 har finansieringen sjunkit ytterligare några procent, påpekar Stephen Hwang.

Stephen Hwang

Professor emeritus i fysik

I rapporten hänvisar han också till den internationella undersökningen Eurostudent. Där framkommer att svenska studenter i genomsnitt har minst lärarledd undervisning av alla länder i Europa.

”Sverige sticker ut”
Studenter i Sverige redovisar att de får i genomsnitt minst antal timmar lärarledda studier av alla deltagande länder. Medelvärdet för alla länder är cirka 16 timmar per vecka, medan Sverige har snittet 11 timmar per vecka.

– Sverige sticker ut i jämförelse vilket är beklämmande. Sverige har ju enormt höga ambitioner att vara en ledande kunskapsnation och det anstår inte, tycker jag, en ledande kunskapsnation att ligga lägst i just den jämförelsen, säger Stephen Hwang.

Han påpekar att svenska studenter kompenserar kort tid lärarledd undervisning genom att ägna mer tid åt självstudier.

– Men frågar man studenterna är det otillräckligt. Sveriges förenade studentkårer, SFS, driver hårt att man vill ha mer undervisningstid.

För lite studietid totalt
Dessutom kompenserar svenska studenters självstudier långtifrån den korta lärarledda tiden.

– Ser man till total nedlagd studietid inom vissa områden ägnar studenterna alltför lite tid åt sina studier i förhållande till vad som borde vara heltidsstudier. Studenterna anger att de gjort 27–32 timmar i genomsnitt inom humsam. Det är ju långt ifrån heltidsstudier.

Stephen Hwang menar att den korta nedlagda studietiden till stor del beror på att studenterna inte får tillräckligt med tid med lärare.

– Ja, läraren behövs. Annars kan man ju bara ge en bok till en student. Lärare förmår att utmana och intressera studenterna och kan därmed också få dem att läsa mer. Lärare är ju den främsta resursen för att man verkligen ska förstå, inte bara precis det som behövs för att klara sin tentamen eller examination, utan också ge inspiration vid sidan om och ge intresse och kunskaper som man sedan behöver, kanske för andra kurser eller genom hela livet. Studier är ju en investering för livet.

Vad beror den låga undervisningstiden på?
– Den beror bland annat på minskade resurser genom det så kallade produktivitetsavdraget som gäller hela statliga sektorn varvid man jämför hur den privata tjänstesektorn effektiviserar. Det mesta av lärosätenas pengar går till lärartid, som inte går att rationalisera, så produktivitetsavdraget ger mindre tid för lärare att undervisa. Det är ett sluttande plan så det blir mindre och mindre resurser för undervisning.

I rapporten skriver Stephan Hwang att Danmark 2020 avskaffade sin motsvarighet till produktivitetsavdraget för högre utbildning.

– Det vore det enda rimliga att göra i Sverige också. Men varken den nuvarande eller tidigare regeringar har varit intresserade.

Stor skillnad mellan lärosäten
Stephen Hwang menar att det går att göra något på lärosätena trots produktivitetsavdraget. Det antyder den uträkning han gjort som visar att det mellan de stora universiteten i Sverige skiljer stort hur mycket undervisning de kan leverera per anslagen krona, trots att det inte finns några tydliga skillnader i kvalitet.

När Stephen Hwang var rektor vid Högskolan i Halmstad genomförde han en förändring för att få mer undervisningstid.

– I samband med att vi förhandlade fram ett nytt lokalt arbetstidsavtal gick vi ner från femton till tio procent tid för kompetensutveckling och lade de fem procenten på befintliga kurser. Lärarna fick mer tid till sin huvuduppgift och vi fick nöjdare studenter.

Innebär det att lärarna måste jobba mer?
– Tvärtom, de får mer tid att göra det som de ändå gör och därmed skapar man en bättre arbetssituation.

Fungerade det?
– En enkät till programstudenterna visade att den genomsnittliga lärarledda undervisningstiden ökade till 16 timmar, samma som genomsnittet i Europa. Och det mest glädjande var att de ämnena som skilde sig mest mot tidigare var inom humsam.

Avslutningsvis påpekar Stephen Hwang att han anser att det gamla systemet med schablonmässig tilldelning av tid, ”lektorstimmar”, är obsolet.

– Lärosätena har ju en begränsad resurs, den måste man fördela mellan olika kurser på bästa möjliga sätt. Har man en alltför grov fördelning kan vissa kurser få för mycket tid trots att de kanske inte behöver det. Andra kurser får för lite tid och det påverkar naturligtvis kvaliteten på olika sätt, säger Stephen Hwang.

Larm om tekniska utbildningar
Även fackförbundet Sveriges ingenjörer larmade i en rapport i somras om kraftigt minskade resurser specifikt för de tekniska utbildningarna. Enligt rapporten är ersättningen per ingenjörsstudent 62 procent av vad den var 1994. I länder som Schweiz och Frankrike har teknologerna omkring 90 procent mer lärarledd undervisningstid samt att minskad lärarledd tid ger minskad genomströmning. Rapporten går också igenom de tekniska högskolornas budgetunderlag där många påpekar att utbildningens kvalitet hotas.

Nu föreslår dock regeringen i budgetpropositionen för 2024 att ersättningen nästa år ska öka med 1,6 procent per helårsstudent inom naturvetenskap och teknik.

Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer, anser att satsningen inte är tillräcklig utan att det behövs högre anslag.

”Vi är övertygade om att det kommer att behövas mer om vi vill ha en ingenjörsutbildning i världsklass”, säger han till Ny Teknik.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023