Det är sen eftermiddag den 28 september. Flera hundra studenter befinner sig inne i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Ingången från Senatstorget är helt blockerad och Universitetslärarens reporter tvingas göra halt vid trapporna.
– Yleislakko, yleislakko! (Generalstrejk, generalstrejk!) hörs ropen inifrån byggnaden.
Det har gått nio dygn sedan en grupp studenter, den 19 september, utan någon central ledning eller organisation bakom sig tog huvudbyggnaden i besittning.
– Aktionen kom som en total överraskning. Någon förhandsinformation hade universitetets ledning inte fått. Vi tillåter den, så länge som den är fredlig och exempelvis inte brandsäkerheten äventyras, förklarar rektor Sari Lindblom för Universitetsläraren.
Nedskärningar tros drabba studenter
Bakgrunden till studentockupationen står att finna i Finlands dåliga ekonomi. Statsminister Petteri Orpo (M) och finansminister Riikka Purra (Sannfinländarna) har aviserat kraftiga budgetnedskärningar. Bland annat vill man sänka bostadsbidragen med runt 363 miljoner euro, varav uppskattningsvis mellan 127 och 146 miljoner skulle drabba studenterna, enligt Finlands Rundradios nyhetswebb. Förslag finns också om att frysa indexeringen av studiemedlen.
– Jag kom hit för att uttrycka min solidaritet. Statsminister Orpo lovade före valet i våras att man inte skulle skära i studenternas förmåner, påpekar filosofistudenten Veikko Tuomainen som Universitetsläraren träffar på universitetsbyggnadens trappa.
– Nu aviserar i stället regeringen kraftiga nedskärningar av sociala förmåner, samtidigt som den sänker skatten för redan välbeställda grupper, tillägger han.
Studentaktionen har väckt stor uppmärksamhet i finländsk media. Rektor Sari Lindblom understryker, att man från lärosätenas sida inte beslutar om indexering av studiemedel etcetera.
Sari Lindblom
Rektor, Helsingfors universitet
– Men jag håller helt och fullt med studenterna om att det är farligt, att samtidigt som man skär ner på stöden förutsätta att utexamineringen ska gå snabbare, säger hon.
Lektor ger sitt stöd
En som aktivt engagerat sig för studenternas sak är Seppo Sainio, lektor i tyska vid Helsingfors universitets Språkcentrum. Han berättar att runt tusen anställda vid Helsingfors universitet skrivit under en petition, där man kräver att ledningen stöder studenternas sak.
Seppo Sainio
Lektor i tyska, Helsingfors universitet
– Jag har också bland annat på sociala medier spridit kunskap om studenternas krav och deltagit i manifestationer tillsammans med dem. Studenterna är den enda gruppen i samhället som förutsätts ta lån för att få råd med mat och hyra, säger Seppo Sainio och fortsätter:
– När studenter mår dåligt och har problem att få ekonomin att gå ihop märker vi lärare det i form av frånvaro, bristande prestationer och att studietakten saktas av. Som lektor funderar jag över hur studenter ska orka med exempelvis språkstudier, vilka arbetsmarknaden kräver.
Manifestationer vid flera lärosäten
Förutom planerade nedskärningar av stöd, protesterar studenterna även mot regeringens invandringspolitik som de menar försämrar för främst studenter utanför EU/EES-området. Man kräver också att vårdtjänster inom psykisk hälsa för studenterna ska ges ökade resurser.
Regeringen lämnar sitt budgetförslag till riksdagen den 10 oktober. I dagsläget finns ingen säker information om hur länge studenternas ockupation kan tänkas pågå.
Manifestationer har förutom vid Helsingfors universitet även förekommit vid exempelvis Aalto-universitetet och Konstuniversitetet i Helsingfors samt Åbo Akademi.
