Fler fälldes för forskningsfusk

Anmälningarna till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof, har legat på en stadig nivå de senaste åren. Förra året var däremot fällningarna fler än tidigare, visar nämndens årsrapport.

21 september, 2023

Efter det att lagen om ansvar för god forskning och prövning av oredlighet i forskning infördes 2020 fälldes först fyra forskare av Npof första året, och sedan ytterligare två under 2021. Förra året ökade fällningarna till sju, visar nämndens årsrapport för 2022.

I förarbetet till den nya lagen uppskattade man att omkring 15 fall av misstänkt oredlighet i forskning skulle anmälas till Npof årligen. Första året, 2020, kom 46 ärenden in och året efter var motsvarande siffra 40.

Anmälningstakt håller i sig

Nämndens nya årsrapport visar att anmälningstakten håller i sig, då 47 ärenden kom in till nämnden under förra året.

De 47 ärendena som inkom till Npof förra året kom från tolv olika lärosäten och tre enskilda utbildningsanordnare. Strax över hälften av anmälningarna rör medicin- och hälsovetenskap.

Npof fattade beslut i 40 ärenden under 2022 och utöver de sju fällningarna friades forskarna i 23 fall. I tre av de friande besluten ansåg Npof att det visserligen handlade om avvikelser från god forskningssed, men att det inte inträffat via uppsåt eller av grov oaktsamhet.

 

Npof fattade beslut i 40 ärenden under 2022 och utöver de sju fällningarna friades forskarna i 23 fall. Bilden visar motsvarande siffror för åren innan.

I två fall ansåg Npof att misstankarna som angetts i anmälan inte räckte till och i tio av de beslutade ärenden menade nämnden att misstankarna föll utanför lagen om ansvar för god forskning och prövning av oredlighet i forskning.

Stress och tidsbrist ligger bakom
I årsrapporten beskriver Npof också varför forskare avviker från god forskningssed. I de fall som beslutades under 2022 anges stress över finansiering eller anställningsform och tidsbrist nämns som de vanligaste orsakerna.

Npof har också i uppdrag att sammanställa lärosätenas egna prövningar av misstänkta avvikelser från god forskningssed. Under 2022 konstaterar nämnden att 30 av 31 lärosäten har utstakade riktlinjer för hur sådan prövning ska gå till. Förra året var motsvarande siffra 28 och året innan hade 26 lärosäten sådana riktlinjer.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023