Syn på arbetstid och ledighet skiljer parterna åt

Medlemmarna behöver fler valmöjligheter för sin ledighet och tydligare skrivningar kring sina anställningsvillkor. Det är några av Saco-S viktigaste yrkanden i den pågående avtalsrörelsen. Motparten Arbetsgivarverket menar att arbetsgivarna behöver kunna bestämma mer över arbetstiden.

15 september, 2023
Robert Andersson, förhandlingschef på SULF och vice ord­förande i Saco-S.

Avtalsrörelsen drog i gång på allvar när Saco-S och Arbetsgivarverket växlade yrkanden innan sommaren. Efter att parterna gått igenom varandras avsikter, och haft semester, har man nu satt sig vid förhandlingsbordet.

För övriga fackliga förhandlingsorganisationer inom statlig sektor, OFR/S, P, O och Seko, löper kollektivavtalen ut 30 september. SULF förhandlar inte på egen hand utan representeras av Saco-S, som till skillnad från nämnda organisationer har ett avtal som löper tillsvidare. 

Robert Andersson, förhandlingschef på SULF och vice ordförande i Saco-S, är en av dem som sitter vid förhandlingsbordet. Tillsvidareavtalet gör att parterna egentligen inte behöver komma överens om någonting, säger han.

– Vi förhandlar ju under fredsplikt vilket innebär att vi inte behöver gå med på några förändringar alls. Arbetsgivarverket behöver ju inte heller göra det, men vi passar på att föra fram våra yrkanden och det brukar ändå bli lite nyheter varje gång.

Facket vill se en rad förändringar när det kommer till medlemmarnas ledighet. Man vill ”öka den enskildes möjlighet att påverka sin arbetstid och återhämtning” och därför behöver det bli mer flexibelt kring ledighet, skriver Saco-S i sitt yrkande.

Saco-S vill bland annat se att semester ska kunna tas ut som del av dag och införa möjligheten att kunna avstå semesterlönetillägg till förmån för fler semesterdagar.

– Det här är sådant som finns på andra ställen, i en del andra kollektivavtal, säger Robert Andersson.

Från Arbetsgivarverkets sida yrkar man i stället på att arbetsgivarna behöver kunna bestämma mer över arbetstiden. Motiveringen är att man vill kunna ta höjd för ett scenario där det finns möjlighet att ställa om verksamheten om det skulle behövas. Särskilda arbetstidsbestämmelser för doktorander och lärare ska till exempel inte stå i vägen för hur arbetsgivaren vill förlägga arbetstiden, yrkar man.

– Det handlar ju om att arbetsgivaren har ansvar för en verksamhet som man måste klara av att bedriva. Våra universitet och högskolor ska klara att bedriva såväl utbildning av studenter som forskning. Det handlar om att få ihop det här på ett rimligt sätt, säger Arbetsgivarverkets förhandlingschef Anna Falck.

Hon vill inte rangordna Arbetsgivarverkets yrkanden och påpekar att man företräder den statliga sektorn som helhet i förhandlingarna.

– Alla våra yrkanden är viktiga för oss, men de kan ha mer tyngdpunkt på olika områden. Sedan kan man väl säga att mot alla verksamheter så är arbetstidsfrågor viktiga. För att hitta rätt nivå för att kunna klara av vårt uppdrag och kunna kompetensförsörja oss, säger Anna Falck. 

”Vi pekar på den kompetensförsörjningsproblematik som finns rent allmänt i samhället”

Robert Andersson

När det gäller tjänstledighet yrkar Saco-S på att medlemmar med tillsvidareanställning ska kunna ta tjänstledigt i som mest tolv månader för att prova på ett jobb utanför det statliga avtalsområdet. Att den som har en fast anställning ska kunna få tjänstledigt för att prova på ett annat tidsbegränsat jobb inom staten är ett annat yrkande från fackets sida.

– Vi pekar på den kompetensförsörjningsproblematik som finns rent allmänt i samhället. Inom staten ser vi att det är svårt att locka till sig tillräckligt många och tillräckligt bra personer. Den röda tråden för vad som behöver göras med våra kollektivavtal behöver därför vara att staten ska bli mer attraktiv som arbetsgivare, säger Robert Andersson.

När det gäller lönesättning regleras det lokalt vid respektive lärosäte, eftersom parterna sedan länge är överens om ett tillsvidare-avtal. Arbetsgivarverket vill inte frångå det sifferlösa avtalet.

– Vi tycker att det är viktigt att vi har det i våra centrala avtal. För att lönebildningen ska ske lokalt, säger Anna Falck.

I sina yrkanden gentemot facket nämner man att kollektivavtalet ska underlätta för en ”lokal lönebildning med resultat och kompetensförsörjning i fokus” och att löner ska sättas utifrån respektive arbetsgivares ekonomiska förutsättningar.

I Saco-S yrkanden finns inget om att man vill återgå till att ha angivna siffror för löneökningar. Det är tvärtemot andra statliga förhandlingsorganisationer. Såväl Seko som OFR/S, P, O, har lagt yrkanden om löneökningar i nivå med industrins så kallade märke.

I stället för lön lyfter Saco-S fram anställningsvillkor, mer flexibel arbetstid och arbetsmiljö i sina yrkanden, påpekar SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.

– Eftersom staten enligt arbetsgivarna inte heller ska vara löneledande måste man ju då kunna locka till sig arbetskraft på något annat sätt, säger han. 

Bland annat menar man att provanställning används på ett tveksamt sätt på den statliga arbetsmarknaden. Därför vill man se tydligare skrivningar för hur, när och om provanställning får tillämpas.

– En provanställning kan så klart vara bra för båda parter. Det vi vänder oss emot är att man använder det slentrianmässigt. Om någon redan har ett jobb med fast anställning någon annanstans kanske det blir svårare att locka den till att ta en provanställning, säger Robert Andersson.

Arbetsgivar­verkets förhandlingschef Anna Falck.

Arbetsgivarverkets förhandlingschef Anna Falck vill inte föregå förhandlingarna genom att kommentera motpartens yrkanden kring provanställningar.

– Möjligheten till provanställning är ju reglerat i las (lagen om anställningsskydd, reds. anm) Jag har inte fört den diskussionen med Saco-S än, men det är ju de som måste förklara för mig vad de menar inte är tillfyllest med det som finns, säger hon.

Facket vill också ändra skrivningen kring särskild visstidsanställning, så att den typen av anställning förvandlas till en tillsvidareanställning efter ett år. Som det är nu gäller tolv månader, vilket är otydligt då en månad genomgående räknas som 30 dagar, menar man.

– Eftersom det är oklart tycker vi det blir enklare om det är ett år som gäller. Vi använder begreppet ”år” i alla andra sammanhang vad gäller visstidsanställningar, säger Robert Andersson.

Vad vill parterna?

Saco-S vill att ...
… medlemmarna ska kunna ansöka om semester för del av dag och att semesterlönetillägg ska kunna bytas mot semesterdagar.
… rätt till ledighet för att testa ett arbete utanför det statliga avtalsområdet i upp till tolv månader ska gälla för tillsvidareanställda.
… innebörden av förtroendearbetstid ska bli tydligare.
… särskild visstidsanställning enligt lagen om anställningsskydd ska bli till en tillsvidareanställning efter ett år. Nu gäller tolv månader.
… avtalet ska innehålla skrivningar för när provanställning kan respektive inte kan användas.

Arbetsgivarverket vill att ...
… särskilda arbetstidsbestämmelser för doktorander och lärare inte ska hindra arbetsgivarnas möjligheter att förlägga arbetstiden.
… föräldrapenningtillägget inte ska kunna tas ut då barnet nått en viss ålder och att tillägget inte längre ska vara kopplat till hur föräldrapenning tas ut.
… den som blir omplacerad ska få ny lön i nivå med de nya arbetsuppgifterna.
… turordningsreglerna ska utformas så att anställningstid ska beräknas efter den tid man har varit anställd hos sin nuvarande arbetsgivare, och inte i statlig sektor som helhet.
… uppsägningstid vid arbetsbrist ska utgå från ovanstående anställningstid.
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023