Efter att ha granskat flera artiklar som Kristina Sundquist, professor i allmänmedicin vid Lunds universitet, skrivit under 2021, åtalsanmäldes hon av Överklagandenämnden för etikprövning, Önep.
Till en början handlade anmälan om en artikel rörande våldtäktsmäns bakgrund, något som Universitetsläraren har skrivit om tidigare.
Senare åtalsanmälde Önep ytterligare sju artiklar, som allihop hänvisar till samma etikprövningstillstånd som den förstnämnda. I samtliga fall hänvisade Önep till avsaknaden av koppling till forskningsfrågorna.
Nedlagd utredning
Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum har nu beslutat att lägga ned förundersökningen, efter förhör med Kristina Sundquist.
– Efter att noggrant ha gått igenom hennes beskrivning och svar på de frågor som ställdes, kan jag säga att i en samlad bedömning av det som kommit fram fann jag att jag inte kan bevisa att det med uppsåt har brutits mot den här bestämmelsen, säger överåklagare Eva-Marie Persson till Universitetsläraren.
Normalt sett har Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum hand om åklagares nedlagda förundersökningsbeslut som överklagats, vilket Önep gjorde i det här fallet.
Ny typ av ärende
Efter att Eva-Marie Persson beslutat om att återuppta utredningen, bestämde hon också att den skulle skötas av utvecklingscentrum själva.
– Det beror på att etikprövningsärenden är en ganska ny företeelse inom åklagarväsendet. Vi behövde helt enkelt få lite grepp om det, säger hon.
Efter att ha konstaterat att en del av forskningen inte omfattades av tillstånden, kallades Kristina Sundquist till förhör.
Åklagaren påpekar dock att ärendet är komplicerat, eftersom det handlar om forskning som har pågått i över tio år och att lagstiftningen har förändrats under den tiden.
– Exempelvis har det inte varit straffbart förrän efter den 1 januari 2020 att bryta mot bestämmelsen av grov oaktsamhet. Det har ju tillkommit de senaste tre åren. Likadant har organisationen med en etikprövningsmyndighet i stället för regionala nämnder förändrats under den här forskningsresan, och det spelar ju in när man gör en bedömning, säger Eva-Marie Persson.
Därför har hon inte prövat om brott har begåtts av grov oaktsamhet.
– Det beror på att det har ett lägre straffvärde och att preskription därför har inträtt. Det finns ingen anledning för mig att gå vidare när jag har konstaterat att jag inte kan bevisa något uppsåt att bryta mot reglerna, säger Eva-Marie Persson.
Förstår inte anmälan
Kristina Sundquist själv har ingen förståelse för att hon blev åtalsanmäld från första början.
– Nej, jag tycker ju att det är korrekt att lägga ned förundersökningen. Min uppfattning är att jag har haft ett etiktillstånd, säger hon till Universitetsläraren.
Hon anser att det som Önep har framfört, om att den studie hon har etikprövningstillstånd för gäller cancer, inte är korrekt.
– Den första studien handlade om det men vi har sedan gjort ändringsansökningar. Det är tydligt anser vi men det har Önep inte alls tagit hänsyn till. Antingen har de missförstått eller ignorerat, säger Kristina Sundquist.
I sin åtalsanmälan skriver Önep att man ser allvarligt på att det etikprövningstillstånd som givits Kristina Sundquist ”frångåtts vid upprepade tillfällen och att forskningen omfattar ett stort antal forskningspersoner”. Myndigheten anger också att det inte finns en ”frihet att fritt kombinera etikprövningstillstånd för skilda forskningsprojekt”.
Önep står fast vid bedömning
Öneps kanslichef Jörgen Svidén anser fortfarande att det har bedrivits forskning utan etikprövningstillstånd. Han har inga synpunkter på att förundersökningen läggs ned.
– Nej, det är åklagaren som gör den bedömningen och vår bedömning kvarstår. Det finns skälig misstanke om att man har brutit mot lagen. Åklagarna ska bara åtala om de har goda skäl att tro att det leder till en fällande tom. Annars skulle det slösas med samhällsresurser och då ska de inte göra det, säger han till Universitetsläraren.
Kristina Sundquist säger också att hon är kritisk till att representanter för Önep, bland annat Jörgen Svidén, har uttalat sig i skuldfrågan i media, under pågående förundersökning.
– Jag har uttalat mig om att överklagandenämnden har funnit att det finns skälig misstanke om att hon har forskat utanför tillståndet. Hon har haft flera olika tillstånd men den forskning som har bedrivits och som vi har åtalsanmält, den har inte täckts av de tillstånden. Det är vår bedömning, säger Jörgen Svidén.
Återupptar forskningen
Kristina Sundquist och hennes kollegor planerar att återuppta sin forskning, som har varit pausad.
– Vi har inte vågat sitta med de här viktiga frågorna under tiden som det har pågått en förundersökning. Nu känner vi att vi kan återuppta arbetet.
Nu har man sökt etikprövningstillstånd för ett nytt forskningsprojekt, som också godkändes av Etikprövningsmyndigheten i oktober 2021. Enligt beslutet, som Universitetsläraren har tagit del av, har forskningsprojektet titeln: Bostadsområde, kamrater, familj och individ: brottslighet och betydelsen av psykisk ohälsa och missbruk.
Enligt Öneps kanslichef Jörgen Svidén gäller, generellt sett, att Önep har en möjlighet att stoppa pågående forskning om man anser att den strider mot de etikprövningstillstånd som beviljats. Något sådant beslut har dock hittills inte tagits sedan nämnden fick etikprövningsuppdraget 2020.
I det aktuella fallet har man inte heller några planer på att stoppa forskningen, påpekar han.
– Då måste vi först få kunskap om att det pågår forskning som faktiskt strider mot lagen. Men vi har inte tittat på den möjligheten och vi har inte ens tänkt tanken, säger Jörgen Svidén.
Hur går en sådan process till, att stoppa pågående forskning?
– Vi har som sagt aldrig gjort det förut. Oftast är det så att forskningen som anmäls till oss redan är utförd, så den kan man inte stoppa. Men det handlar om ett beslut där man stoppar forskningen med vite. Det vill säga fortsätter man med forskningen i fråga så riskerar man ett vitesbelopp, säger Jörgen Svidén.
