Det förekommer spioneri på svenska lärosäten och därför måste regeringen agera. Det var Mats Perssons besked till lärosätenas styrelseordförande som hade krävt ett möte med ministern med anledning av det kritiserade beslutet att korta styrelsernas mandatperioder.
Ordförandegruppens budskap var att understryka att de står bakom rektorernas kritik (som formulerades i ett uppmärksammat brev till regeringen) och att ministerns beslut skapat en förtroendeklyfta mellan regeringen och lärosätena.
Mats Persson sade sig, enligt deltagare på mötet som Universitetsläraren talat med, vara ”djupt självkritisk” till att förändringen skedde så brådstörtat, däremot gav han ingen förklaring till varför det blev så bråttom.
Vidare försäkrade ministern att han har fullt förtroende för styrelsernas ordförande och för samtliga externa ledamöter. Han är också nöjd med den rådande nomineringsprocessen, däremot måste ”säkerhetspolitiska aspekter tillgodoses mer specifikt”, genom nya kriterier när nya ledamöter ska utses.
Lärosätena har en kulturell resa att göra när det gäller säkerhetspolitik, menade Mats Persson.
”Svepande svar”
Eftersom det är styrelsernas förutsättningar som påverkats av beslutet om kortare mandatperioder ville ordförandegruppen veta om regeringens avsikt är att styrelserna ska ta mer operativt ansvar, men den frågan besvarades inte av ministern.
– De besked vi fick var till stor del svepande och föga konkreta, regeringens agerande har varit svårbegripligt och respektlöst och skapat en förtroendeklyfta mellan regering och akademi, säger Mats Melin, styrelseordförande i Stockholms universitet, till Universitetsläraren.
– Om det stämmer att ministern har förtroende för oss och för de externa ledamöterna borde han uttrycka det förtroendet offentligt, fortsätter Mats Melin.
Hanteras inte av styrelserna
Att just styrelserna hamnat i fokus för det brådstörtade agerandet har inte bara upprört utan också förbryllat. Bland annat med tanke på att ministern talar om att han fattat ett extraordinärt beslut och att politiken helt läggs om. (DN 27 april).
Foto: Johan Wingborg
– Det är ingen nyhet att det då och då har avslöjats misstänkt spioneri vid svenska lärosäten och som då hanteras av lärosätesledningen som en polisiär fråga. Generellt hanteras personalärenden vid lärosätet av personalansvarsnämnd eller Statens ansvarsnämnd och det är något som styrelser varken kan eller ska hantera, säger Pam Fredman, styrelseordförande vid Karlstads universitet och nomineringsperson till styrelsen vid Luleå tekniska universitet.
Hon påpekar (i likhet med försvarshögskolans rektor Robert Egnell i tidigare intervju i Universitetsläraren) att det redan finns expertgrupper på säkerhetspoliitk, inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och att det sedan länge är självklart att lärosätena vänder sig till Säpo i händelse av potentiellt känslig forskning.
– Beslutet om kortare mandatperioder orsakar också problem för de styrelser som ska genomföra rektorsrekryteringar. Det är ett omfattande arbete och styrelsernas kanske viktigaste uppgift, men med en kortare mandatperiod hinner en styrelse i vissa fall inte slutföra den processen innan det är dags för ny styrelse, säger Pam Fredman.
Hon menar att det är beklagligt att ministern inte kunde svara mer konkret på ordförandegruppens frågor.
– Det är unikt att styrelseordförande och rektorer är eniga, vilket ministern bör ta på allvar om han verkligen menar att han har förtroende för oss. Vi kommer givetvis att fortsätta att kräva konkreta svar och besked, säger Pam Fredman.
Utbildningsministern svarar
Mats Persson svarar på Universitetslärarens frågor via mejl och upprepar då att han har förtroende för styrelsernas ordförande och för samtliga externa ledamöter, vilket han vill ”uttrycka offentligt”.
Han skriver vidare att han hoppas att den uppkomna förtroendeklyftan mellan regeringen och akademin har minskat efter mötet med styrelsernas ordförande.
Varför blev det så bråttom att genomföra förändringen med kortare mandatperioder?
”Det är naturligtvis så att om regeringen vill se över kriterierna för styrelserna så vill vi att översynen får genomslag så snart som möjligt. Men som jag tidigare sagt så beklagar jag att informationen inte lämnades tidigare”, skriver Mats Persson.
Hur ska de nya kriterierna tas fram? I dialog med sektorn och/eller andra aktörer? Eller blir det något som sker internt på departementet?
”Exakt hur arbetet bedrivs får vi återkomma till, vi har en god dialog med rektorerna och sektorn i stort, samtidigt som vi tar den säkerhetspolitiska aspekten i beaktning.”
Kommer säkerhetspolitiken att märkas i den kommande forskningspropositionen?
”Ja, regeringen tar ett helhetsgrepp över säkerhetspolitiken och högskolorna är en del i det.”
Du har sagt att ”lärosätena har en kulturell resa att göra när det gäller säkerhetspolitik”?
”Sverige har som land ett behov av att lägga om säkerhetspolitiken, detta omfattar också lärosätena. Säpo varnar för att det har funnits personer på våra lärosäten som spionerar för främmande makt. Styrelserna har det yttersta ansvaret för verksamheten på lärosätena och det är naturligt att den säkerhetspolitiska förståelsen behövs hos styrelseledamöterna.”
