Inne i myggfaciliteten på institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet står burar täckta av ljusrosa nylonstrumpor. Vi ska återkomma till materialvalet. Noushin Emami, som leder myggforskningen här, lägger handen mot en av burarna. Snart täcks hela handflatan av hungriga insekter.
− Om man tvättar sig med varmt vatten och såpa direkt efter att man har blivit stucken blir det inga kliande bett, försäkrar hon, fast den informationen har man inte så stor nytta av om man blir stucken utanför labbet, en varm kväll i juli.
− När du väl upptäcker att du har blivit stucken är det oftast för sent.
Här i Sverige är ett myggbett inget att oja sig över, men i stora delar av världen kan ett stick innebära livsfara. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, dödar malaria mer än 600 000 människor per år. De flesta är barn under fem år som lever i Afrika söder om Sahara.
Inriktat på malariamyggor
Baserat på sin forskning om myggors kommunikation har Noushin Emami tagit fram ett ekologiskt bekämpningsmedel som hon kallar ”the pink coctail”. Medlet är inriktat på just på malariamyggor eller ännu mer specifikt faktiskt: på honorna, eller ”the bad girls”, som Noushin Emami kallar dem. Det är honorna som sticks eftersom de behöver blod för att kunna lägga ägg.
Förenklat kan man säga att Noushin Emamis rosa cocktail är spetsad med själva doften av malaria.
− Malariamyggor känner om någon är smittad och söker sig till de personerna, vilket ökar smittspridningen, förklarar hon.
Genom att ta molekylen som utgör ”malariadoften” och blanda med ett bakteriellt toxin kan man lura till sig och döda just malariamyggorna och låta andra myggarter leva och fortsätta bidra till den biologiska mångfalden.
Noushin Emami öppnar ett skåp som håller en temperatur på 27 grader och visar baljorna där myggorna föds upp. Hon började fascineras av insekter redan som barn, och intresset har hållit i sig. Hon berättar engagerat om när hon som relativt nybliven forskare tog ett blodprov på en kackerlacka.
− När jag höll den mellan tummen och pekfingret kände jag hur blodet pulserade inuti den och när jag stack kom slagen tätare. Herregud, tänkte jag. Den har ju känslor!
Inte så lätt att föda upp myggor
Intresset för insekter delas av masterstudenten Rahul Krishnan, eller ”bug boy” som han ibland kallas i kompiskretsen.
− Man kan tro att det är lätt att föda upp myggor. Många tänker nog att det bara är att slänga några myggägg i en vattenhink, men myggor är faktiskt väldigt petiga. De vill till exempel bara dricka varmt blod, säger han.
Myggorna på Wenner-Grens institut matas två gånger i veckan med blod från en blodbank.
Rahul Krishnan visar två burar där myggorna just nu får en sockerlösning. I den ena buren har lösningen spetsats med ”doften av malaria” och där är myggorna klart mer entusiastiska än i buren bredvid. De trängs för att komma åt cocktailen, som just i dag inte är rosa utan blå.
I Noushin Emamis ursprungsrecept kommer den rosa färgen från rödbetsjuice men hon förklarar att det egentligen går lika bra att använda bara vatten och lite socker. Hon driver ett start-upp-företag där hon marknadsför den rosa cocktailen och förhoppningen är att den ska börja användas i malariadrabbade områden. Bekämpningsmedlet testas just nu på en ö i Seychellerna.
Tanken är att man med hjälp av medlet ska kunna göra en myggfälla bara genom att droppa vätskan på en tidning.
− Det är viktigt att det är billigt och enkelt att använda, för i områden där man har problem med malaria är resurserna ofta knappa, säger Noushin Emami.
Hon tror att det kommer att bli allt viktigare att hitta effektiva metoder för myggbekämpning, med tanke på klimatförändringarna. Varmare temperaturer och ökad nederbörd gynnar myggorna så problemen med myggburna sjukdomar spås öka. Kanske kommer vi i framtiden att få spridning av till exempel malaria även i Europa.
Gör det själv-lösningar
Forskningen kring myggfaciliteten handlar inte bara om insektsbekämpning. Här genomförs också studier av myggburna parasiter och man söker efter bot mot sjukdomar som smittar via myggor.
Rahul Krishnan undersöker i sitt masterarbete hur den dödligaste malariaparasiten, Plasmodium falciparum, beter sig inuti myggor. Han tar något som liknar ett stort sugrör med ett nät på mitten. Han suger in myggan mot nätet och blåser sedan försiktigt ut den i en liten papplåda. En etikett på lådans kant avslöjar att den vid något tillfälle har innehållit lösgodis.
− Vi använder gamla engångskaffekoppar också, det beror på hur många myggor vi ska samla in, säger Noushin Emami.
I myggfaciliteten finns många ”gör det själv”-lösningar, som nylonstrumporna på burarna. Några färdiga koncept för mygguppfödning finns inte att få tag i så det gäller att vara lite kreativ.
− Det var faktiskt en på ekonomiavdelningen som frågade varför jag köper så mycket strumpor och hon förstod ännu mindre när jag sa att de är till mina myggor, skrattar Noushin Emami.
Rahul Krishnan samlar ihop fem myggor i godislådan och tar med dem ut i trapphuset och upp till labbet en våning upp. Här, i ett rum så litet att det närmast liknar en garderob, tillbringar han mycket tid.
Högsta säkerhetsklass
För att kunna hantera malaria måste han arbeta i ett BSL3-labb, alltså ett labb med säkerhetsklass tre vilket är den näst högsta nivån.
− Det finns inte många labb i världen där man har allt som krävs för att kunna studera myggor som bär på malaria, säger Noushin Emami.
Rahul Krishnan ställer in lådan med myggorna i en liten frysbox och det tar bara några sekunder så har de sövts av kylan. Han lägger en av de medvetslösa myggorna under mikroskopet och zoomar in på magen, som är blå av sockerlösningen. Det är i magen på myggorna som malariaparasiten får fäste, fast just den här bär inte på någon sjukdom. Om den hade gjort det hade parasiten synts som cirklar i sockerlösningen.
Att dissekera myggor är pilligt och det gäller att vara snabb, annars dör myggan innan man har hunnit göra det man ska, förklarar Rahul Krishnan.
Genom att öka förståelsen för hur malariaparasiter beter sig i myggor kanske man i framtiden kan hitta bekämpningsmedel som dödar parasiten i stället för myggorna, förklarar han.
− Myggorna har ju en funktion i naturen. Det vore bra om vi kunde hitta ett sätt att bekämpa parasiten i stället.
Doften av dans
Hur många som forskar kring myggfaciliteten vid Wenner-Grens institut varierar. Just nu är det bara Rahul Krishnan, Noushin Emami och forskningspraktikanten Felicia Tinghag, men förhoppningen är att de snart ska bli fler. Noushin Emami söker medel för ett nytt projekt och berättar hemlighetsfullt att hon kanske närmar sig ett nytt genombrott i sin forskning. Det hon har upptäckt är att man kan locka myggor med ”doften av dans”.
När myggor parar sig samlas de i stora svärmar. I södra Afrika kan man se enorma moln av mygg och även i Sverige kan man sommartid se myggor som ”dansar”.
− De rör sig i stora grupper, uppåt och nedåt i en åtta. Direkt efter befruktningen vill honorna ha blod, så om man ser en stor svärm på grillkvällen kan det vara läge att gå någon annanstans om man inte vill bli stucken, säger Noushin Emami.
Den nya upptäckten som hon har gjort är att myggorna under dansen utsöndrar en särskild doft som lockar fler myggor till festen. I labbet har hon kunnat återskapa den här doften och sett att hon kan använda den för att styra myggorna.
− Om jag släpper ut doften kan jag få dem att dansa på en viss plats. Jag hoppas att jag ska få finansiering för att gå vidare och studera detta i fält. Om det fungerar kan metoden kanske användas för att samla stora svärmar och effektivisera myggbekämpningen.
Vad gör du här?
Felicia Tinghag, forskningspraktikant.
− Jag är precis klar med min masteruppsats och stannar i labbet genom min praktik. På sikt skulle jag gärna vilja doktorera.
Vad handlade din uppsats om?
− Jag undersökte i vilken utsträckning en viss inhibitor, ett genblockerande ämne, påverkar en specifik malariaparasit. Den här inhibitorn kanske kan fungera som en malariamedicin i framtiden.
Vad kom du fram till?
− När vi tillsatte inhibitorn dog 75 procent av parasiterna, så det var ett lyckat resultat. Kanske dör ännu fler om vi höjer dosen. Det vill jag undersöka vidare.
Vad gör du i labbet?
− Jag jobbar med malariaparasiten i vårt BSL3-labb och bidrar till forskningen i gruppen. Jag ansvarar också för myggfaciliteten. Jag ser till att vi har tillräckligt många myggor och att de matas och sköts.
Hur hamnade du just här?
− Jag sökte mig hit för jag tycker att det här är en väldigt bra och engagerande miljö. Jag är helt inne på parasiter, och det är spännande att jag nu får jobba med myggorna också.
