Vad har du studerat i avhandlingen?
– Jag har undersökt två processer och växelverkningarna mellan dem. Dels framväxten av svensk jämställdhetspolitik från början av 1970-talet. Dels tekniska högskolors svar på den politiken.
Hur har du gjort?
– Det är en ganska klassisk historisk studie. Den bygger mycket på arkivmaterial om beslutsprocesser på olika nivåer.
Varför har de mansdominerade tekniska högskolorna velat engagera sig i jämställdhetsarbetet?
– Ett svar är att det har funnits påtryckningar från nationellt håll. 1976 kom den första förordningen om att statliga myndigheter skulle bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete. Ett annat svar är att finns det statliga medel för någon form av jämställdhetsarbete, då går man in.
Hur då?
– När det har uppkommit finansiella medel ser tekniska universitet chansen att uppfylla andra mål, som en önskan om att höja kvaliteten generellt i utbildningar genom rekryteringskampanjer riktade till kvinnor med höga betyg.
Vad är resultatet?
– Om man ser till könsfördelningen har det inte skett någon enorm förändring trots alla de här kampanjerna. Jag menar att det är för att interna förändringar aldrig har fått fäste, idéer om reformering av utbildningsinnehåll och organisationskultur har inte riktigt slagit igenom.