Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Migrationsverkets hårdare bedömning drabbar utländska forskare

Migrationsverkets bedömning av vad som krävs för att ses som varaktigt bosatt i Sverige har blivit hårdare, menar SULF:s förhandlingschef Robert Andersson. Forskaren Cansu Elmadagli fick avslag trots både jobb och a-kassa.

4 maj, 2023
Emmeli Nilsson
En forskare vid Örebro universitet fick avslag på sin ansökan om ställning som varaktigt bosatt, trots både jobb och a-kassa. Foto: Kicki Nilsson

Cansu Elmadagli kom till Örebro universitet från Turkiet 2017 för att doktorera inom media och kommunikation. Sommaren 2022 var hon klar med sin avhandling, och efter doktorandanställningen fick hon en tidsbegränsad anställning för att fortsätta forska och undervisa på universitetet.

Cansu Elmadagli.

I början av september ansökte hon hos Migrationsverket om att få ställning som varaktigt bosatt. Det är ett EU-reglerat uppehållstillstånd som kan ges till personer som har bott minst fem år med uppehållstillstånd i ett EU-land, och som långsiktigt bedöms kunna försörja sig själva.

Krävde bevis på a-kassa
Det tog fem månader innan Cansu Elmadagli hörde av sin handläggare på Migrationsverket. Då hade hon ett halvår kvar av sin anställning och uppfyllde villkoren för att få full a-kassa om hon skulle bli arbetslös, det vill säga ersättning under mer än ett år.
– Handläggaren sa att jag inte visar tillräckligt mycket stabilitet i längden när det gäller min inkomst. Hon accepterade inte heller att jag var kvalificerad till a-kassa, utan ville ha ett certifikat som bevis. Men jag sa att jag är ju inte arbetslös än, så hur ska jag kunna visa det, säger Cansu Elmadagli.

I en Facebookgrupp för utländska doktorander hade Cansu Elmadagli sett att personer som bara hade ett par månaders anställningstid kvar, men rätt till a-kassa, fått sina ansökningar godkända av Migrationsverket. Hon kontaktade Robert Andersson, förhandlingschef på SULF.

Enligt Robert Andersson har Migrationsverket blivit hårdare i sina bedömningar av vem som kan få ställning som varaktigt bosatt efter ändringarna i migrationslagstiftningen 2021. Då infördes försörjningskrav för att få permanent uppehållstillstånd.
– Kravet gjorde att det blev betydligt svårare att få permanent uppehållstillstånd. Så vi började tipsa medlemmar om att söka ställning som varaktigt bosatt i stället, eftersom det var enklare att få. För ett år sedan kunde personer få sin ansökan godkänd om de hade ett halvår kvar på anställningen och sedan kunde få a-kassa efter det. Men nu är det oklart hur Migrationsverket bedömer, säger han.

Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef
Robert Andersson.

Handläggarens svar förvånade
I ett mejl till sin handläggare skrev Cansu Elmadagli att hon har rätt till a-kassa och undrade varför Migrationsverket ändrat sin bedömning så att det inte längre godkänns som framtida försörjning.

Svaret från handläggaren förvånade både henne och Robert Andersson: ”Det kan ju inte vara lättare att få ställning som varaktigt bosatt än att få permanent uppehållstillstånd”.
– Men det här är EU-reglerat. När migrationslagarna ändrades gjordes inga förändringar i reglerna för ställning som varaktigt bosatt, säger Cansu Elmadagli.

Robert Andersson kontaktade Migrationsverket och kritiserade handläggarens svar. Myndigheten höll med om kritiken. Robert Andersson föreslog också att Cansu Elmadagli skulle få en ny handläggare.

Det hörsammades inte, utan i stället fick hon avslag på ansökan. Sedan kom besked om att hon behövde ett ”Hosting agreement for visiting researchers” för att inte bli utvisad, trots hennes pågående anställning vid Örebro universitet.
– När jag för ett år sedan frågade Migrationsverket hur jag skulle göra sa de att jag skulle ansöka om ställning som varaktigt bosatt. Nu har de plötsligt bestämt sig för att hantera allt på ett annat sätt. De gör en massa ändringar som gör det helt omöjligt att stanna i Sverige om man inte har tillsvidareanställning, säger Cansu Elmadagli.

Psykologiskt nedbrytande
Hon har med hjälp av Robert Andersson överklagat till Migrationsdomstolen. Överklagan kan ta uppemot 16 månader.
– Om jag inte har en ny anställning när augusti är slut måste jag ansöka om uppehållstillstånd efter forskning, så att jag inte råkar illa ut för att jag stannar i Sverige medan jag väntar på besked från domstolen, säger Cansu Elmadagli.

Får hon ett nytt jobb kommer hon behöva ansöka om arbetstillstånd.
– Det betyder i praktiken att jag inte kan ta kortare anställningar i akademin, eftersom jag då måste ha ett nytt jobb redan dagen efter att en anställning har upphört. Annars måste jag lämna Sverige, säger Cansu Elmadagli.

Hon beskriver hur hon saknar tillit till Migrationsverket.
– Man bor många år i ett land, betalar skatt, bidrar till ekonomin och samhället. Men så fort man hamnar i en osäker situation och inte kan användas som arbetskraft så är det ”hejdå!” från Sverige. Jag kan bli utvisad när som helst. Det är väldigt psykologiskt nedbrytande, inhumant.

Osäkert även för arbetsgivare
Annika Gardhorn är enhetschef på Örebro universitet och närmaste chef till Cansu Elmadagli. Hon tycker Migrationsverkets hantering är märklig.
– Vi tar hit utländska studenter, utbildar dem och betalar lön, och sedan skickas de hem. Varför behåller vi inte kompetensen?

Annika Gardhorn.

Det blir också osäkert för arbetsgivaren när man inte vet om någon kommer att få uppehållstillstånd, menar Annika Gardhorn.
– Det blir en osäkerhetsfaktor åt båda hållen, och förstås en stor stressfaktor för de här unga forskarna som mår jättedåligt och ibland sjukskrivs så att processen förlängs ytterligare.

Annika Gardhorn tycker det är konstigt att Migrationsverket inte har direktkontakt med henne som representant för arbetsgivaren.
– Den kommunikationen finns inte.

Enligt Robert Andersson drabbas många doktorander och nydisputerade som inte hunnit få tillsvidareanställning av oklarheterna i Migrationsverkets handläggning. Han har kontakt med ytterligare två drabbade medlemmar utöver Cansu Elmadagli.
– Att det inte går att säga något generellt om vad som gäller leder till väldigt stor osäkerhet.

Robert Andersson anser att flera saker är otydliga när det gäller Migrationsverkets bedömningar: Hur lång tid framåt i tiden man förväntas kunna bevisa försörjningsförmåga, huruvida a-kassa räknas som inkomst eller ej och hur myndigheten bedömer sannolikheten att en person får fortsatt anställning – något handläggaren ska undersöka enligt de svenska förarbetena till implementeringen av EU-direktivet om ställning som varaktigt bosatt.

Feltolkar regler om a-kassa
Enligt Robert Andersson har Migrationsverket dessutom feltolkat a-kassans regler. Därför har man bedömt ersättningsperioden en person har rätt till som kortare än ett år, när den i själva verket är längre än ett år.

Som det är nu fattas beslut på felaktiga grunder, menar han.
– Om man skulle komma fram till att a-kasseersättning får räknas med i försörjningskravet framåt, och om det är ett år från ansökningstillfället som gäller – då skulle väldigt många av våra medlemmar uppfylla kraven, säger Robert Andersson.

Cansu Elmadagli har kontakt med flera andra utländska forskare i samma situation som hon själv.
– Ingen av oss ser någon framtid i Sverige. Vi är högutbildade och har kämpat för att komma hit, vi kunde ju ha valt att flytta någon annanstans.

Per Löwenberg.

Enligt Per Löwenberg, chef för migrationsrättsenheten på Migrationsverket, har myndigheten inte ändrat sitt sätt att bedöma.
– Vi har mängder med ärenden och behöver se till att lika fall behandlas lika, det är en självklarhet och vår utgångspunkt, säger Per Löwenberg.

Läs en längre intervju med Per Löwenberg här.

Emmeli Nilsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023