Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Analys av mansdominans på KVA:s seminarium

Män dominerar på högre poster i vetenskapssamhället. På Kungliga Vetenskapsakademiens akademidagar dryftades orsaker, följder och möjliga åtgärder.

20 april, 2023
Emmeli Nilsson
Paul Walton, professor vid University of York, Eileen Drew, professor vid Trinity College Dublin och Nils Hansson, docent vid Heinrich Heine-universitetet i Düsseldorf på KVA:s seminarium om jämställdhet inom akademin. Foto: Emmeli Nilsson

Nils Hansson, docent vid Heinrich Heine-universitetet i Düsseldorf och ledare av projektet Gender Award Gap visade hur betydligt färre kvinnor än män tar emot vetenskapliga priser. När kvinnors forskning väl prisas är det oftare genom mindre prestigefyllda utmärkelser.

Olika satsningar
Han föreslår satsningar på ökad mångfald både bland nomineringar och medlemmar i priskommittéer, och att universitet skapar nomineringsgrupper som aktivt letar kandidater. Att i första hand lyfta fram kvinnliga forskare under en tid skulle också kunna ge effekt, enligt Nils Hansson.

Vid Trinity College Dublin har man gått från att ha fem procent kvinnliga prefekter 1984 till 34 procent 2022, berättade Eileen Drew, professor vid lärosätet och ledare för Trinity Centre for Gender Equality and Leadership.

Hon är engagerad i Athena SWAN, Scientific Women’s Academic Network, som syftar till att uppmuntra kvinnors akademiska karriärer. Medlemsuniversitet kan ansöka om utmärkelser på brons- silver- och guldnivå.
– Är jämställdhet förenligt med akademisk excellens? Frågade Eileen Drew retoriskt, och svarade:

– De tio brittiska universitet som rankas högst internationellt har alla minst bronsnivå i Athena Swan Awards.

Utvecklingen avstannar
Paul Walton, professor vid University of York, gick bland annat igenom statistik över det könsrelaterade lönegapet i akademin, att mer än hälften av alla kvinnliga universitetsanställda i en amerikansk studie uppgett att de utsatts för sexuella trakasserier och att utvecklingen saktat ner när det gäller könsbalansen bland högskoleanställda i Sverige: 2009 var andelen kvinnor 44 procent, 2017 var den 45 procent.

Han fick frågan om varför det är så ojämställt även i Sverige.
– Det är fortfarande olika förväntningar på män och kvinnor. Tror man sig som Sverige vara världens mest progressiva land, förstår man inte vad man är dålig på, sa Paul Walton.

Pernilla Wittung-Stafshede.

Akademiledamoten Pernilla Wittung-Stafshede, professor vid Chalmers tekniska högskola, deltog under dagen.
– Kultur och normer sitter hårt i akademin, det är väldigt konservativt. Vi är fortfarande få kvinnliga ledamöter i akademin. Vi behöver öka medvetenheten hos alla ledamöter samt få in fler kvinnor, sa hon.

 

Emmeli Nilsson

FAKTA. Mer läsning om jämställdhet inom akademin

Boktips, från Paul Walton, University of York:

 

An Inclusive Academy – Achieving Diversity and Excellence, Abigail J. Stewart och Virginia Valian

 

Why So Slow? The Advancement of Women, Virginia Valian

 

Women and Information Technology: Research on Underrepresentation, J McGrath Cohoon och William Aspray

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023