Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Oro på lärosätena över inriktningen för Plint

Arbetet med internationaliseringsplattformen Plint är i gång. Nyligen återrapporterade de ansvariga myndigheterna till regeringen. Men hos lärosätena finns farhågor.

5 april, 2023
Emmeli Nilsson
Svenska institutet, Universitets- och högskolerådet, Universitetskanslersämbetet, Vetenskapsrådet och Vinnova har skapat plattformen Plint, där lärosäten, myndigheter och andra organisationer kan samarbeta om internationalisering av högre utbildning, forskning och innovation.

2021 gav regeringen fem myndigheter i uppdrag att skapa en plattform där lärosäten, myndigheter och andra organisationer kan samarbeta om internationalisering av högre utbildning, forskning och innovation.

Plattformen fick namnet Plint, och i mitten av mars återrapporterade de ansvariga myndigheterna till regeringen.
– Det har varit en utmaning att sätta upp organisationen och få representanter till de olika delarna. Men nu har vi lagt grunden till samarbetet, säger Anders Ahlstrand, utredare på Universitets- och högskolerådet och samordnare för Plint.

Anders Ahlstrand.

Plintmyndigheterna har valt att dela upp Plint i fyra arbetsområden: ansvarsfull internationalisering, mobilitet, omvärldsbevakning och analys samt Sverige som kunskapsnation.

Tvivel från SUHF
Inledningsvis uttryckte SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, oro över att Plint skulle ta sig an frågor som är lärosätenas ansvar och ge sig in på områden där det redan finns upparbetade samarbeten.

Grundtanken med Plint som en plattform där myndigheter samverkar för att lösa problem som uppstår i samband med internationalisering är bra, enligt Erik Renström, rektor vid Lunds universitet, ordförande i SUHF:s expertgrupp för internationaliseringsfrågor och ledamot i styrgruppen för Plint.
– Från lärosätenas sida förväntade vi oss att Plint skulle vara en mottagare för sådana problemställningar. Men när arbetet drog i gång började man skissa på arbetsområden som ansvarsfull internationalisering – en fråga som SUHF jobbat med i olika grupperingar sedan flera år tillbaka. Så det fanns en viss tveksamhet från vår sida om huruvida Plint skulle tillföra något nytt, eller bli en repetition av arbetet som redan pågick.

Erik Renström.

Brett uppdrag och komplexa frågor
Dessutom, befarade Erik Renström, skulle arbetet den här gången utföras i en gruppering med myndigheter som inte är lika nära frågorna i praktiken som SUHF är.

I återrapporteringen konstateras att Plints uppdragsområde är mycket brett, och att det tar tid att hitta rätt nivå på samverkan för att respektera lärosätenas autonomi och undvika dubbelarbete.

Svårast är frågor där det finns många olika intressen, menar samordnaren Anders Ahlstrand och tar ansvarsfull internationalisering som exempel. Arbetsområdet omfattar bland annat frågor om hur risker med internationalisering kan hanteras, exempelvis när det gäller samarbeten med aktörer i auktoritära stater.
– Det är komplexa områden där många är involverade. Det är just därför regeringen instiftat Plint, för att berörda organisationer gemensamt ska kunna reda i de här sakerna.

Sjösattes trots kritik
Trots oron från SUHF och kritiken mot urvalet av arbetsområden sjösattes organisationen utan ändringar.
– Vi har haft väldigt uppriktiga diskussioner och jag tycker man har tagit till sig på ett djupare plan vad vi reagerar på. Det har blivit tydligare för oss vilka frågor vi kan lämna över till Plint och hur den överlämningen kan se ut. Vi har inte haft den typen av mottagare förut så det är en ny situation för sektorn också, säger Erik Renström.

Karolina Catoni är internationell handläggare och biträdande enhetschef vid International Centre på Göteborgs universitet. Hon upplever att det ur lärosätenas perspektiv råder förvirring kring vad Plint egentligen ska göra, och menar att det blev tydligt under den hearing som hölls i höstas.
– Det ställdes frågor om hur arbetsgrupperna i Plint ska förhålla sig till SUHF och alla dess arbetsgrupper. Gruppen för ansvarsfull internationalisering, vad ska den exempelvis göra som SUHF inte redan gör genom sin geopolitiska grupp eller av lärosätena själva? Och hur ska relationerna se ut däremellan? Det var väldigt vagt, och vi fick inga riktiga svar, säger Karolina Catoni.

Karolina Catoni.

”Fundera över hur arbetet ska nå ut”
Hon arbetar själv med ansvarsfull internationalisering, och betonar att många lärosäten jobbar hårt med frågan, liksom SUHF.
– Där behöver man sortera i vad som redan görs så att man inte börjar om från början i Plint. Om det redan finns en massa checklistor och seminarier i ämnet så kanske inte Plint behöver göra det också, utan i stället komplettera med det som behövs inom området för att underlätta för myndighetssamverkan och lösa gemensamma problem.

Karolina Catoni har läst Plints återrapportering till regeringen och tycker man ska ta tillfället i akt att fundera över om det är rätt arbetsområden som valts ut.
– Men även fundera över hur Plints arbete ska nå ut till de som arbetar längre ner i organisationerna och berörs av internationaliseringsfrågorna.

Hon undrar också om plattformen ska fungera som en kunskapsbank eller enbart vara en arena för myndighetssamverkan i arbetsgrupperna. Karolina Catoni tycker att man ska fokusera på myndighetssamverkan och släppa mer på de operativa bitarna, där mycket redan görs.
– Det är min personliga åsikt. Jag tror att Plint har mycket att vinna på att vara just ett organ för samverkan som kan lösa ut de svårigheter och utmaningar som de olika myndigheter som ingår i Plint inte kan göra på egen hand.

Ska kunna kontakta Plint direkt
Erik Renström är försiktigt positiv om Plints framtid.
– Jag tror det finns ett värde i att myndigheterna som är del i Plint får ett tydligare inflöde av information och kunskap av andra och av sektorn. Utvecklas det väl ser jag framför mig en tydligare helhetssyn kring internationaliseringsfrågor inom sektorn, och det tror jag är bra. Men det krävs fortsatt dialog.

Enligt Plint-samordnaren Anders Ahlstrand är tanken att Plint ska vara en arena för samlad dialog, där existerande samarbeten kompletteras.
– Plint ska inte styra eller ta över frågor från lärosäten och myndigheter, utan är till för att samverka. Sedan finns frågor som lärosätesgrupperingar redan jobbar med, men som behöver kompletteras med andra myndigheter och organisationer. Som vi skriver i rapporten måste det nog få ta lite tid att reda ut.

Uppmanar till kontakt
Att Plint nyligen fått en egen sida på UHR:s webbplats tror han kommer att göra uppdraget tydligare.
– Lärosätena behöver kanalisera sina frågor till Plint, och det görs bäst genom deras representanter i arbetsområdena och styrgruppen. Vi är medvetna om att det finns utmaningar med det. Med den nya webbsidan kommer vi att kunna informera bättre och det kommer också att gå att kontakta Plint-sekretariatet direkt, säger Anders Ahlstrand, och uppmanar anställda på lärosäten att ta kontakt med Plint om de har frågor.

– Plint ger oss möjlighet att lösa frågor mellan myndigheter, men också ta oss an frågor som är större än enskilda myndigheters uppdrag, och få till stånd förändring.

Emmeli Nilsson

FAKTA. Vad är Plint?

Plint är en plattform där lärosäten, myndigheter och andra organisationer kan samarbeta om internationalisering av högre utbildning, forskning och innovation.

De fem myndigheter som ansvarar för Plint är Svenska institutet, Universitets- och högskolerådet, Universitetskanslersämbetet, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Plint har en styrgrupp som består av generaldirektörer från de fem myndigheterna samt representanter från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, Sveriges förenade studentkårer, SFS, och forskningsfinansiären Formas.

Det finns också ett sekretariat med representanter från de fem myndigheterna som samordnar det övergripande arbetet.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv