Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Var uppmärksam på risken att få utmattningssyndrom

Universitetslärare har högre risk för utmattningssyndrom än många andra yrkesgrupper. Men uppmärksamhet på några enkla faktorer minskar risken för att bli långtidssjukskriven.

30 mars, 2023
Per-Olof Eliasson
Urban Hjärne
Mari Willart

Universitetslärare och forskare gillar sitt arbete och arbetar ofta och mycket.
– Det finns en frihet när arbetet är gränslöst. Man vill vara lyckad, man vill vara en bra lärare, man vill ägna sig åt forskning och göra ett bra jobb. För det är ju det man älskar. Men kanske blir jobbet lite för mycket? säger Mari Willart, ombudsman på SULF.

Då är risken för utmattning hög.
– Utmattnings­syndrom är en konsekvens av att man har haft en långvarig och hög stressnivå till följd av en lång period med för mycket arbete. Det är ingenting som sker över en natt. Problemen kan grunda sig i en orealistisk planering från arbetsledningen och sen försöker medarbetaren liksom trolla med knäna. Man gör det kanske genom att jobba på kvällar eller helger och andra ledigheter, säger Mari Willart.

Jobbar gratis
Hon påpekar att man dessutom då jobbar gratis.
– Det knepiga är att våra medlemmar nästan aldrig är korttidssjukskrivna. Är man sjuk sitter man hemma och jobbar i stället för att sjukskriva sig. I allmänhet är det jobb som ändå måste göras och som man skulle ha fått ta igen vid ett senare tillfälle. Men det ger inte arbetsgivaren några indikationer på att det kan finnas ett problem i arbetsmiljön och denne kan då inte heller vidta några förebyggande åtgärder.

Mari Willart menar att gränslösheten när arbete går in i fritid och tvärtom är en risksituation i sig.
– Eftersom våra medlemmar gillar sitt arbete så tänker de inte på att det kanske är betungande att arbeta på det sättet och att man faktiskt utsätter sig för en risk att bli långtidssjuk­skriven.

För att minska den risken gäller det att stämma i bäcken. Här finns det flera faktorer att vara uppmärksam på. En är att det är riskabelt att bara jobba på och inte få tillräcklig återhämtning.
– Det är inte farligt att jobba mycket någon gång, men det kan bli en vana och då får man aldrig tillräckligt med återhämtning. Det är som att sakta, sakta bränna ljuset i båda ändarna.

Sätt gränser
Så det gäller att kunna sätta en gräns för sig själv: Nu är det dags att lägga igen boken, stänga av datorn och ta en paus.

En annan faktor är att arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön ofta brister.
– Arbetsgivarna har inte fullt ut något riktigt bra systematiskt arbetsmiljöarbete på lärosätena. Då är risken att man inte uppmärksammar medarbetare som är i farozonen och så småningom kanske riskerar att bli långtidssjukskrivna, säger Mari Willart.

Dessutom begränsar universitetslärares och forskares arbetssituation arbetsledningens förutsättningar att lägga märke till hur medarbetarna mår.
– Som universitetsanställd lärare och forskare jobbar man ju väldigt mycket för sig själv. Det gör att man kanske sällan träffar den som faktiskt är ansvarig för verksamheten och då kan denne inte heller fånga upp hur medarbetarna mår.

Återkommande dialog
Det här lämnar mycket till den enskilde medarbetaren. Det handlar om att det finns en återkommande dialog med arbetsledningen och om att kunna säga ifrån om arbetsbelastningen blir för hög.
– Jag återkommer till vikten av att ha en löpande dialog med sin chef om arbetssituationen. Som individ ska man vara uppmärksam på sin arbetssituation och uppmärksamma arbetsgivaren på om man har en arbetsbelastning som inte funkar. En ny arbetsplanering kan då behöva göras.

Om man inte når fram via chefen kan man vända sig till skyddsombudet eller den lokala Saco-S-föreningen för stöd.
– Jag tror att många medlemmar säkert är medvetna om att de jobbar för mycket, men att de kanske inte inser riskerna, säger Mari Willart.

Per-Olof Eliasson

FAKTA. Stäm i bäcken innan du närmar dig riskzonen

  1. Sätt en gräns för dig själv när det är dags att stänga av datorn.
  2. Ha en löpande dialog med din chef om arbetssituationen.
  3. Uppmärksamma arbetsgivaren på om arbetsbelastningen är för hög.
  4. Sök stöd hos skyddsombudet eller lokala Saco-S-föreningen.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023