Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Akademisk frihet temat på högskolesymposium

”Akademisk frihet i ett skakat Europa” är temat när SULF arrangerar Högskole­symposiet 2023. Samtidigt presenteras en ny skrift i ämnet, av Shirin Ahlbäck Öberg.

27 mars, 2023
MarieLouise Samuelsson
Mikael Wallerstedt
Rolf Johansson

Institutionell autonomi och individuell akademisk frihet behöver skyddsräcken. Akademisk frihet uppstår inte genom till intet förpliktigande uttalanden när lagreglering inte finns.
Det konstaterar Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, i skriften som presenteras i samband med symposiet den 29 mars.

En röd tråd i Ahlbäck Öbergs skrift är att de statliga lärosätenas förvaltningsform innebär en organisatorisk sårbarhet genom de dubbla rollerna, som institutioner för högre utbildning och forskning och samtidigt förvaltningsmyndigheter.
En förvaltningsmyndighet står i ett lydnadsförhållande till regeringen och har till uppgift att verkställa det regering och riksdag fattar beslut om, vilket förmedlas i regleringsbrev och myndighetsinstruktioner.

Att den formella rätten till självstyre är svag påvisas i en europeisk studie (Institutional autonomy in legislation) som jämfört den rättsliga regleringen av lärosätenas institutionella autonomi i samtliga EU-länder samt Storbritannien och där Sverige återfinns på 26:e plats av 28 länder.
Shirin Ahlbäck Öberg lyfter också fram Norge, där lagen ”lov om universiteter och høyskoler” redogör för högskolornas ”fagliga frihet og ansvar” och Finland där den nya grundlagen (från år 2000) innebär lagstadgad frihet för vetenskap, konst och högre utbildning.

Det är dock inte givet att den svenska myndighetsformen skulle vara oförenlig med oberoende. Domstolarna och Riksrevisionen är genom lagstiftning garanterade oberoende, liksom individerna, det vill säga domare och riksrevisorer. Det vore både otänkbart och omöjligt för politiker att lägga sig i domstolarnas och Riksrevisionens arbete, men den fria akademin har inte någon sådan tydlig rågång gentemot statsmakterna.

Flera utredningar och aktörer, som SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), har under åren pekat på problematiken, men utan att få gehör från riksdag och regering.
Shirin Ahlbäck Öberg konstaterar också att historien om hur majoriteten av svenska lärosäten blev förvaltningsmyndigheter inte är särskilt väl klargjord. Snarare är det så att statsmakterna successivt har omvandlat fria akademier till förvaltningsmyndigheter.

MarieLouise Samuelsson
Mikael Wallerstedt

FAKTA. Om akademisk frihet

 

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023