– Jag har jobbat jättelänge på Umeå universitet och har aldrig tidigare varit med om att få fram ett beslut så här snabbt.
Gerd Petterson, lektor vid pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, är nöjd med att ha varit med om att starta en utbildning för yrkeslärare här på Campus Skellefteå, och dessutom på rekordtid.
Tidigare ovisst
Ändå är det bara några år sedan Universitetsläraren rapporterade om att framtiden för Campus Skellefteå var oviss, eftersom antalet utbildningar som Umeå universitet anordnade där i flera års tid hade minskat. Men nu ser det alltså annorlunda ut.
Att Skellefteå är en ort i kraftig expansion har nog undgått få. Etableringen av en stor batterifabrik strax utanför stadskärnan har lett till såväl kraftig befolkningsökning som att en rad andra branscher fått vind i seglen. Även i andra delar av norra Sverige görs industrietableringar som kommer att öka behovet av många typer av arbetskraft, inom branscher som bygg, fordonsteknik, vvs, el samt vård och omsorg.
Till många av dessa yrken är det gymnasieutbildning som gäller. Lärarna som undervisar på sådana program kommer från de respektive yrkesområdena och har alltså utbildning i yrket, liksom erfarenhet av det. Men bara omkring hälften av dem har pedagogisk utbildning. Till viss del har det sin förklaring i att det bara finns ett tiotal yrkeslärarutbildningar i landet. Den vid Umeå universitet är den nordligaste och ges nu alltså ytterligare 14 mil norrut.
Behov sedan länge
Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har länge sett behovet av yrkeslärarutbildning på fler orter, och när Skellefteå kommun insåg detsamma gick det snabbt. Efter ett knappt års planering kunde den första kullen studenter börja i januari, med en högtidlig invigning på Campus Skellefteå.
Yrkeslärarutbildningen ges på halvdistans – regelbundna campusträffar varvat med egna studier – och med 50 procents studietakt. Det är ett upplägg som passar bra för yrkeslärarstudenter, som oftast är väl etablerade med arbete och familj. De flesta bedriver också studierna parallellt med sitt arbete som yrkeslärare. Flertalet av de studenter som nu går utbildningen kommer från de tre nordligaste länen.
Utbildningen handlar alltså inte om yrkeskunskap, utan om det som Umeå universitet kallar utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och som bland annat innehåller pedagogik, didaktik, specialpedagogik och hållbar utveckling.
– Den kunskapskärna som behövs för undervisningsuppdraget, med andra ord, säger Mari Forsberg.
Hon är universitetsadjunkt och en av dem som undervisar på den nya utbildningen.
Olika yrkeskunskaper möts
De som går yrkeslärarutbildningen studerar alltså tillsammans, oavsett vilket yrke de undervisar i på sina respektive skolor och yrkesprogram.
– De brukar tycka det är givande att möta folk med helt andra yrkeskunskaper, säger Mari Forsberg.
Samtidigt poängterar hon, har det stor betydelse att studenterna, medan de går utbildningen, fortsätter att undervisa och därmed löpande får testa metoder och annat.
Men bra skulle kunna bli ännu bättre, anser hon och Gerd Pettersson. De pekar på att yrkeslärarutbildningen är den enda lärarutbildningen på gymnasial- eller vuxenutbildningsnivå som inte ger behörighet till vidare studier och forskarutbildning.
– Vi tycker det är högst anmärkningsvärt eftersom även yrkesutbildningarna ska vila på beprövad och vetenskaplig grund, säger Gerd Pettersson.
Hon konstaterar att avsaknaden av forskarutbildning lett till att det finns väldigt få vetenskapliga studier i yrkespedagogik och yrkesdidaktik genomförda av forskare som i grunden är yrkeslärare.
Det innebär också att yrkeslärarna inte ges behörighet att läsa specialpedagogutbildningen, trots att det råder brist på specialpedagoger.
Extra tråkigt tycker hon det är, eftersom många av studenterna på yrkeslärarprogrammet får blodad tand och vill fortsätta studera.
– Så nu försöker vi hitta vägar framåt för att skapa sådana möjligheter.
